"Boken kommer aldrig bli färdigt. Allt jag skriver helt värdelöst. Varför jagar jag den här hopplösa drömmen?"
När jag känner mig på detta sätt försöker jag inte fokusera på boken utan på själva skrivprocessen. Påminna mig själv hur långt jag har kommit och hur mycket jag lärt mig sedan jag började skriva. Jag försöker att släppa tankarna av självkritik och bara jobba på. Det gäller att ha tillit till processen snarare än till dig själv i vissa lägen.
Veckan därefter tror jag att det kommer att bli en succé, texterna känns levande och välbalanserade. Jag försöker njuta av dessa stunder så mycket jag kan för de kommer inte ofta. Dessa stunder ger mig energi och påminner mig om att kanske, bara kanske, kan det faktiskt gå vägen. När jag nästa gång faller tillbaka till min självkritik försöker jag minnas stunderna då jag faktiskt tyckte att det jag skrev var bra.