De senaste veckorna har jag testat lite nya strategier för hur jag förhåller mig på sociala medier. Inga storskaliga grejer, men jag har gått lite utanför min bekvämlighetszon. Särskilt mycket har jag reflekterat över vad jag skriver i de inledningar som mina recensioner och övriga blogginlägg frontas med. De korta texter som ska få folk att klicka vidare och läsa vidare. Somliga tester har gått bra medan andra fått blandade resultat.

Ett exempel på detta var när jag en lördagkväll, efter två modhöjande glas vin, lade ut ett blogginlägg i ett fantasyforum med en lätt provocerande inledning. "Min bojkott av Star Wars är nu implementerad. Detta på grund av de två senaste monumentala misslyckandena som Rogue One och The Last Jedi var. Tur är det väl då att man har ynnesten att få in en gästbloggare av hög kaliber som kan recensera istället." Därefter följt av länken till gästrecensionen av Solo.

Redan efter en halvtimme hade jag fått ca 20 kommentarer på inlägget. Några positiva, ett par stycken som förstod att jag var ute efter att provocera, och en hel del kritiker. De flesta kritiska handlade om mina formuleringar, om idén om bojkott och om att jag beskrev de två filmerna som monumentala misslyckanden. Några kallade mig barnslig, töntig och urbota korkad. Jag var förberedd på kritiken och jag tycker själv att den delvis är befogad, men när de kritiska kommentarerna fortsatte började jag fundera på om det verkligen är på detta sätt som jag vill synas? 

Så: mitt test lyckades för inledningen gav utan tvekan effekt. Fler kommentarer leder till mer exponering, inlägget hamnar högre upp i gruppmedlemmarnas flöden under en längre tid, vilket gör att fler klickar och så vidare. Men är det ren exponering jag vill åt? Då fungerar det. Men det bidrar också till att skapa den typ av negativa stämning på nätet som jag inte vill vara en del av. Även om det var medvetet gjort och jag inte egentligen bryr mig om vad alla säger så känner jag inte att det är denna personlighet jag vill ha på nätet.

Hela den här händelsen fick mig även att fundera kring det inlägg jag håller på att skriva för en annan blogg. Även där har jag tänkt vara en aning provocerande, fast på ett annat sätt. Jag tycker att det är viktigt att våga sticka ut och säga det man tycker även om det gör andra irriterade, men det är en fin balans att gå mellan det och att inte vara onödigt provocerande. Frågan är väl bara var den gränsen går?