JL Fantasy

Recension - The Return of Nagash0

23 juli 2017

Sluttiden är här. Kaoskrafterna hotar att dränka världen i galenskap. Mannfred von Carstein och Arkhan the Black sluter en skör allians för att återuppliva den enda varelse som har kraft nog att stå emot kaosgudarna och upprätta ordning i världen igen. Den stora nekromantikern Nagash. Medan Mannfred och Arkhan samlar artefakterna som krävs för deras mörka ritual hopar deras fiender för att stoppa dem. Alver, dvärgar, människor och kaoskrafterna sammanstrålar alla i Sylvania för en slutgiltig strid.

Games Workshop har skapat en ny kampanj, End Times, för deras Warhammer fantasy universum med tillhörande böcker som jag helt missat. I End Times förstör dem världen, bokstavligen. Hela deras 23 år gamla universum ödeläggs av kaosgudarna men med hjälp av magi lyckas tydligen de goda krafterna skapa en ny värld som återföds efter kataklysmen. På detta sätt kan Games Workshop skaka liv i sin värld, lägga till nya fraktioner, nya allianser och re-branda hela deras fantasyvärld. Inledningsvis var jag väldigt skeptisk till denna tanke men när jag såg att de släppt en ny Nagashbok kunde jag inte låta bli att köpa den. Nagash är den ondaste men ändå trovärdiga karaktär som läst om. Den första boken om nekromantikern, Nagash the Sorcerer, är en av mina favoritböcker. 

Tyvärr blev jag dock väldigt besviken av The Return of Nagash.  Den missledande framsidan antydde att jag skulle få se Nagash i ännu mer episka strider än tidigare. Denna gång kanske till och med mot kaosgudarna själva? Men boken handlar inte om Nagash över huvud taget utan endast om Mannfred, Arkhan och ett dussintal andra bikaraktärer som försöker stoppa de två huvudkaraktärernas mål om att återuppliva den första nekromantikern. 

Jag har aldrig läst en bok där man hoppar mer mellan olika perspektivkaraktärer än denna. Har man inte redan läst om alla dessa bikaraktärer i andra warhammerböcker är det näst intill omöjligt att hålla koll på vem som är vem vilket gör detta till en opersonlig bok. Jag som endast känner igen några av bikaraktärerna orkade aldrig sätta mig in i hur de förhöll sig till varandra. De enda delarna jag läste relativt noggrant var kapitlen där Arkhan är viewpointkaraktär eftersom han hade en intressant intern dynamik mellan Nagashs påtvingade kommandon om att återuppliva honom och hans egen vilja om att äntligen få dö.  

Sammantaget

Har du läst mer eller mindre allt som The Black Library pumpat ut under de senaste decennierna och därför känner till alla bikaraktärer redan i förväg kan du nog få ut en del av denna avslutning på legenden om Nagash. Men för de allra flesta skulle jag inte rekommendera denna bok, i alla fall inte om du vill läsa om Nagash.

Betyg: 1/5


Recension - Game of Thrones s07e01 (Dragonstone)0

21 juli 2017

Game of Thrones är tillbaka! Nu äntligen centrerad i Westeros för första gången, någonsin. Det första avsnittet var ganska typiskt och handlade mer eller mindre enbart med att bygga upp handlingstrådar inför resten av säsongen.

Säsongen startade som jag trodde att det skulle göra. Den innehöll flera bra scener och en del intressanta monologer men än så länge inget spektakulärt eller extra minnesvärt.

John försöker ena The North, The Brotherhood Without Banners rör sig norrut, Cersei knyter nya allianser, Sam söker förbjuden kunskap, Arya dräper Walder Frays familj, Bran reser genom muren och Dany landar på Dragonstone. Sammantaget ett bra avsnitt men jag hoppas dock att de inte väntar allt för länge med att leverera på alla löften som de ger oss i detta avsnitt. Om det blir ytterligare 2-3 avsnitt till av uppbyggnad kommer jag ledsna snabb.

Minnesvärda scener

Lyanna Mormont - Sätter alla gamlingarna på plats. Undrar hur många gånger hon kommer göra det innan jag ledsnar på det.

The Hound - Avsnittets sämsta del. En lång scen där Clegane har dåligt samvete och måste lyssna på monologer av sina medresenärer. Antagligen bygger de upp Clegane till att bli en av seriens huvudkaraktärer och eftersom han troligtvis inte kommer ha särskilt måna fler scener där han är fokuspunkten passar de på att göra det i detta inledande avsnitt där de har utrymme för liter mer eftertänksamhet och mindre action. För min del hade de dock gärna hoppat över hela denna del helt och hållet och istället visat direkt hur de anländer till the north.

Arya - Dräper alla Freys. Precis som i sista avsnittet av förra säsongen visar Arya hur galen hon blivit. Att hon dräper en hel familj med ett leende på läpparna bygger upp för att hon kommer att ha en komplicerad framtid framför sig. Är det meningen att vi fortfarande ska tycka om henne, håller hon på att bli ond eller försöker de göra karaktären till något annat mer komplext? Det finns flera teorier om att The Night King inte är så ond som vi tror att han här och att The Lord of Light är betydligt ondare än vi tror. Kanske är Aryas utveckling en forshadow för denna kommande konflikt i säsong åtta. 

Betyg: 3/5


Inför Game of Thrones säsong 70

15 juli 2017

På måndag börjar säsong sju av Game of Thrones. Här är mina förutsägelser om vad som kommer att hända baserat på tidigare säsonger och de trailers som släppts.


Spoilervarning för hela säsong 7 


Handling rörande The Iron Throne

Säsongen startar med att Daenerys anländer till Dragonstone och börjar planera hur hon ska ta över Westeros. Dany har krossat allt motstånd som ställts i hennes väg och nu ska hon göra samma sak i Westeros. Tyrion försöker dock informera henne om komplexiteten kring kronan i Westeros och samtidigt övertyga henne att inte bränna alla som står i hennes väg till grunden, som hon gjort med Yunkai och Meereen. 

Därefter får hon besök av John Snow och hans kompanjoner. Förvänta er en hel del återföreningar (Melisandre och Davos t.ex.) och diskussioner mellan Dany och John om hur de bäst ska förbereda sig på den kommande invasionen från The White Walkers. Det vore dock alldeles för enkelt om de två huvudkaraktärerna enas så snabbt. Dany struntar i Johns och Davos råd, om att The Iron Throne inte spelar någon roll. Detta har varit hennes problem ända sedan säsong ett, hon vill ha tillbaka "sin tron" för mycket. Nu då hon är så nära blir hon för lockad för att bara släppa det trots att hon innerst inne vet att de har rätt. Med sin enorma arme av Dothrakis, Unsullied, nya skepp och sina drakar känner hon sig lite väl övermodig och tror att hon kan besegra Cerei Lannister enkelt, vilket är ett stort misstag. 

Dany delar in sina styrkor i två grupper och försöker ta över hela västra och södra delen av landet på en gång. Halva armen attackerar Casterly Rock. Tyrion hjälper dem in där via kloakerna. Han sade i en tidigare säsong att hans far tvingade honom att jobba i dem som ung. Den andra halvan av armen attackerar Kings Landing. Det går dock inte så enkelt som Dany tror, trots att hon har både Drakar och Dothrakis. Cercei kommer att vara galnare än någonsin och göra allt som krävs för att stoppa Dany. Kanske tas någon av Dany's löjtnanter till fånga, jag gissar på Yara eftersom att det skulle få Theon att fortsätta sin redan pågående karaktärsutveckling när han då måste rädda sin syster. Cercei skaffar flera allierade. Där ibland Freys, Randyll Tarley, Euron Greyjoy och kanske även The Iron Bank. 

Jag tror inte att Cercei kommer besegras helt förrän nästa säsong. Men om det sker i den här säsongen gissar jag att det är Jamie som slutligen dödar henne. Han blir både Kingslayer och Queenslayer och uppfyller därmed profetian som Cercei fick när hon var liten. Om detta sker tror jag att det kommer att vara en väldigt sorgsen scen, snö överallt, hela staden i ruiner och alla är döda omkring dem. I ena trailern bär Cercei skinn i Kings Landing, kanske har den eviga vintern redan spritt sig över hela landet och därför skulle detta kunna vara en del av den vision som Dany hade i The House of the Undying i slutet av säsong två, där hon såg järntronen täckt av snö. 

Jag tror även att många andra karaktärer dör i dessa strider eller i bihandlingar kopplade till dem. Sandsnakes dör, troligtvis allihopa, och därmed knyts Dorn-handlingen ihop. High Garden-handlingen är mer eller mindre redan över, alla utom Olenna (The Queen of Thorns) är döda och så tror jag att det förblir, inga större ändringar för Tyrells. 

Handling rörande The North

John Snow har utropats till King in the North och en stor skara karaktärer har flockats under honom för att möta hotet av The White Walkers. Eric Dondarrion, Thoros of Myr, The Hound, Brienne är de nya tillskotten till hans arme. John behöver ena Westeros för att möta de dödas arme. Först måste han ena the north. I de första avsnitten har John problem att övertyga alla lords, ledda av Sansa och Littlefinger. Efter lite om och men reser han till Dragonstone i hopp om att knyta en allians med Dany. 

Under tiden John är borta anländer Brandon Stark till Winterfell och rör om i grytan. Särskilt för Littlefinger som försöker få Sansa och att störta John. Även om säsongen börjar med en stor konflikt mellan John och de andra lorderna tror jag aldrig att detta kommer bli ett verkligt hot mot Johns position. Särskilt inte när Bran berättar för Sansa att John är en Targaryen. Hon ser då igenom Littlefingers lögner och inser att hans plan, att ta över Westeros tillsammans med henne, är fel. Sansa dödar Littlefinger för att skydda sin bror.

När John misslyckas att övertala Dany att försvara riket mot The Walkers försöker han istället resa norr om muren med en liten skara av hans bästa soldater. De ska försöka fånga ett skelett eller något annat definitivt bevis om att hotet är verkligt och ta det tillbaka söder. Tyvärr kommer de misslyckas. I säsongens sista avsnitt dör de flesta av sällskapet. Men i sista stunden flyger Dany in på sina drakar och räddar John. I de allra sista scenerna av säsongen dödar The Night King en av Danys drakar och sedan återuppliva han den till en isdrake.

Vi har redan sett i trailers att flera av huvudkaraktärerna reser norr om muren och i bakgrunden i en av dessa scener ser man en del stora bränder. Jag har svårt att se att det skulle kunna vara någonting annat än att det är drakarna som skapat dem. Detta skulle också stämma överens med en av profetiorna som Dany fick av Quaithe. "To go north, you must journey south, to reach the west you must go east. To go forward you must go back and to touch the light you must pass beneath the shadow." Hon reste söder och fick sina Unsullied, hon åkte österut och erövrade Dothrakis. I den här säsongen kommer hon resa tillbaka för att rädda John och därmed förlora striden över Kings Landing, för tillfället. Detta passar också väl med att vi närmar oss slutet på hela serien. Om den sista säsongen ska bli spännande måste The White Walkers målas upp till att vara ett ännu större hot än vad de varit i tidigare säsonger. Överlag har vi inte sett något annat än småskelett och några enstaka Whites men i den här säsongen räcker det inte. Om vi ska vara rädda inför den sista säsongen, vilket jag antar att producenterna vill att vi ska vara, gissar jag att vi kommer att få se zomebiebjörnar, spindlar och en nyskapad isdrake.

Tormond Giantsbane, Thoros of Myr och Eric Dundarrion kommer att dö. Med sina sista andetag återupplivar Dundarrion någon av de andra, troligtvis John som också dött. Dundarrion är redan död i böckerna och i dem är det sista han gör att återuppliva Catelyn Stark som då blir Lady Stoneheart. Men de har tagit bort den karaktären från tv-serien och därför känns det passande att han kommer att göra samma sak i TV-serien men med en annan karaktär - John. 


Övriga handlingar

Det är fortfarande en hel del av världsbyggandet som finns i böckerna som ännu inte har visats i TV-serien. Detta kommer att vara Sam Tarlys roll. The Maesters hatar magi men det är det enda som Sam är intresserad av i nuläget. Han kommer smyga runt och försöka ta reda på så mycket som möjligt om drakar, walkers, Azor Ahai och annat. 

Bran är tillbaka i Winterfell. Förutom att han berättar om Johns bakgrund för alla tror jag även att han reser tillbaka i tiden åtminstone en gång till för att ta reda på mer info som rör The White Walkers och hur de kan besegras. Men jag tror att Brans moment to shine inte kommer förrän i sista säsongen.

Vi har sett väldigt lite av Arya Stark i de trailers som släppts. Jag tror inte att hon ansluter sig till någon sida. Det passar hennes utvecklingskurva att fortsätta vara en ensam varg. Hon dödar istället av alla namnen på hennes lista en efter en, vilket skapar en del problem då några av dem är goda (The Hound, Mellisandre). Jag hoppas att hon dödar Ilyn, ZombieMountain och Mellisandre i den här säsongen.

  1. Joffrey Baratheon - Död 

  2. Cersei Lannister - Dör av Jamie 

  3. Walder Frey - Död 

  4. Meryn Trant - Död 

  5. Tywin Lannister - Död 

  6. Mellisandre - Dödas av Arya 

  7. Beric Dondarrion - Dör i the north 

  8. Thoros of Myr - Dör i the north 

  9. Ilyn Payne (Bödeln som dödade Ned) - Dödas av Arya  

  10. Gregor Clegane (The Mountain) - Dödas av Arya och några till som hjälper henne. 

  11. Sandor Clegane (The Hound) - Överlever säsongen så att Arya får lite konflikt med sig själv i kommande säsong.



    Recension - Spiderman: Homecoming0

    08 juli 2017

    Några månader efter händelserna i Captain America: Civil War försöker Peter Parker balansera sitt tonnårsliv med sitt alternativa liv som superhjälten Spider Man. Beväpnad med sin nya teknologiska dräkt, som han fått av Tony Stark, räddar han katter ur träd, stoppar cykeltjuvar och hjälper gamla gummor över gator i väntan på att Tony ska be om hans hjälp igen. Sedan dyker The Vulture upp.

    Peter Parker måste balansera sitt liv som duktig elev, duktig brorson och duktig superhjälte. Detta har varit det grundläggande problemet i de flesta tolkningar av karaktären. De två tidigare filmversionerna av Spiderman har inte funnit en bra balans mellan dessa tre sidor av Parkers liv. I dem har Parkers vanliga liv satts åt sidan för en mer storslagen actionfylld bioupplevelse fylld av långa scener där Spiderman svingar sig omkring mellan New Yorks skyskrapor och ännu längre stridsscener där han duckar och undviker attacker i evigheter. I mina spidermanälskande ögon har detta alltid gjort karaktären mindre intressant än vad han är i tidningarna. Spiderman har med sin akrobatik och sitt spider-sense några av de coolaste fighterna jag kan minnas av någon superhjälte, men dessa är inte det som gör karaktären älskvärd. Det är känslan av igenkännelse i hans vardagliga liv som gör att man bryr sig om hur det ska gå för honom i de coola striderna. I och med att filmerna fokuserar mer på ögongodis och mindre på att bygga upp karaktärens personlighet tappar man det som gör att Spiderman sticker ut från mängden av alla andra superhjältar. Detta, tillsammans med att Tobey Maguires och Andrew Garfields tolkningar av karaktären helt saknar den humor som definierar honom, har gjort att jag aldrig varit nöjd med de tidigare tolkningarna. 

    Spiderman: Homecoming faller inte i samma fälla. Tom Holland är perfekt i den något yngre tolkningen av Parker. Hans ungdomliga överflöd av energi, brist av tålamod, fumliga humor och hans goda uppförande mot alla i sin omgivning är precis så som karaktären är i tidningarna. Tom Holland säljer karaktären i varenda scen, även i de då han ställs mot oscarsvinnande skådespelare som Robert Downey Jr. och Michael Keaton, vilket är imponerande från en 21 årig skådespelare som de flesta aldrig tidigare hört talas om.

    Jag kan dock förstå att en del biobesökare kanske kommer att vara besviken på de mer avskalade och nedkortade actionscenerna som, även om de inte är dåliga, inte sticker ut från mängden och lämnar ett lika minnesvärt avtryck som många andra marvelfilmer gör. I mina ögon är dock Homecoming en bättre film på grund av detta. Parker är i den här tolkningen 15 år gammal och helt ny i sin roll som Spiderman, vilket gör att det känns logiskt att det är fler scener där han kämpar för att inte misslyckas snarare än att briljera mot allt motstånd han möter. Det gör också att jag ser ännu mer fram emot hur spektakulära actionscenerna kommer att vara i nästa Spidermanfilm som kommer ut 2019.

    Sammantaget:

    Spiderman: Homecoming är i mina ögon den bästa marvelfilmen hittills. De lyckas göra den till det genom att fokusera på karaktären vilket gör filmen rolig, trovärdig och hjärtlig. Men också genom utmärkt skådespeleri av Holland, bikaraktärerna och särskilt av Keaton som The Vulture.

    Betyg: 5/5

    Recension - Edgedancer0

    02 juli 2017

    Edgedancer är en fristående novell av Brandon Sanderson som handlar om den föräldralösa flickan Lift, en bikaraktär i hans bok Words of Radiance. När handlingen tar vid har Lift precis lämnat staden Azimir för att hennes vän, kejsar Gawx, var för snäll mot henne. Lift gillar inte när människor ger henne saker som hon inte anser sig ha förtjänat. Istället beger hon sig till Yeddaw för att äta alla olika sorter av deras berömda pannkakor.

    Jag läste Edgedancer i Brandon Sandersons's Arcanum Unbounded: The Cosmere Collection. En novellsamling som alla tar plats i hans Cosmere-universum. Edgedancer går att läsa fristående men jag rekommenderar att ni läser de två första Stormlight Archive  böckerna innan ni tar er an denna novell för att få ut det mesta av den. I denna recension kommer jag att utgå från att ni läst Words of Radiance och är bekant med de olika magisystemen i världen.

    Edgedancer handlar som sagt om en tolvårig flicka som heter Lift, som är "freakin' awsome" enligt henne själv, men också om hennes spren Wyndle, som inte vill något annat än att sätta sig ner på en parkbänk och se naturen växa omkring honom, det vill säga raka motsatsen mot vad Lift vill. Deras överliggande mål om att äta alla olika sorters pannkakor blir dock avbrutet då karaktären Darkness, också från Words of Radiance, dyker upp och ställer till problem för duon.

    Hela berättelsen har en genomgående humoristisk ton. Det allra roligaste var Lifts syn på sig själv och världen. Flickan vägrar nämligen att växa upp och är därmed fast besluten att fortsätta se på världen så som ett barn skulle göra. Trots att hon är 12 år gammal kan hon därför upplevas betydligt yngre, men detta balanseras av de stunder då hon är tvungen att förklara för sin kompanjon varför hon tagit ett tillsynes väldigt barnsligt beslut. Hon kan då på ett mer moget men samtidigt naivt och roligt vis motivera sina handlingar vilket gång på gång fick mig att skratta högt. Det är svårt att förklara charmen av denna karaktär då hon är väldigt annorlunda från alla andra karaktär jag läst. Lift är awsome, både i hennes egna ögon men också i mina, en frisk fläkt som får denna i övrig ganska förutsägbara novell att bubbla av liv och glädje. 

    Det var också intressant att få läsa mer om The Assassin in White, som gör ett gästspel mot slutet av novellen. Ännu mer intressant är att han också nu bär ett särskilt svärd, Nightblood från Warbreaker, som kommer att passa honom som handen i handsken. 


    Sammantaget

    Handlingen bidrar en del till att göra denna berättelse läsvärd men det är framförallt huvudkaraktären Lift och hennes spren Wyndle som är fantastiska. Karaktärerna värmer ens hjärta och gör att jag aldrig vill lägga ifrån mig novellen. Gillade du Lift i Words of Radiance eller vill veta mer om The Cosmere tycker jag definitivt att du ska införskaffa denna novell. 

    Betyg: 3/5