JL Fantasy

SPOILERS för de som inte läst både alla böckerna och sett alla tv-serie avsnitt.

1. Löneproblem:  Skaparna av serien har sedan länge sagt att böckerna har för många karaktärer. En tv-serie har inte råd att anställa så många skådespelare som böckerna har. Därför har serien dels plockat bort en del ganska viktiga, intressanta och lustiga karaktärer. T.ex. Victarion Greyjoy, Coldhands, Strong Belwas, Lady Stonheart m.fl. Men de har också dödat av fler karaktärer än vad böckerna gör. Serien är alltså, i motsättning mot var många verkar tro, mer blodtörstig än vad George R.R Martin någonsin varit eller kommer att bli. Jag förutspår att ännu fler betydelsefulla karaktärer, som t.ex. Selmy i senaste avsnittet,  kommer att dödas, se senaste avsnittet som exempel. Detta helt enkelt för att de inte har en tillräckligt stor roll att fylla, det är billigare att döda av dem än att ha kvar dem som sidokaraktärer.
2. Hopslagning:  För att kunna få med fler av böckernas karaktärer har omfattande komprimeringar gjorts. Utan dessa komprimeringar hade en del karaktärer blivit tvungna att tas bort helt och hållet, ändringarna är alltså gjorda för att kunna behålla karaktärer. Serien har ända sedan säsong ett hoppat fram och tillbaka genom böckerna, lånat lite saker från säsong två och kryddat med detaljer från säsong tre medan huvudparten varit säsong ett. Det största exemplet på detta är nog Gendry som fungerar som alla Roberts bastarder och även en del andra karaktärer. Detta rör självklart också ihop flera andra storyarcs. T.ex. som nu i serien då Tyrion blir kidnappad tidigare än vad han blev i böckerna. Allt detta kan härledas tillbaka till de tidigare säsongerna då Gendry fick en större roll.
3. Huvudkaraktärer: Tv-serien ser till att "stjärnorna" får sin screentime. En del karaktärer är helt enkelt mer viktiga än andra. I den nya säsongen har producenterna sagt att för att kunna behålla och visa Sansa Stark behövde de drastiskt ändra hennes storyline. Jag tycker det är genialt att låta henne fylla "fake-Sansas" roll från böckerna. Jag tror även att det är därför de gjort om Jamies storyarc. Had de följt böckernas handling hade det tagit honom för långt ifrån huvudhandlingen. Genom att ändra hans handling kan de ge honom mer tid och därmed en fortsatt roll i serien.

Tack för besöket. Vi ses igen.

Sanderson har åter igen lyckats skriva en fantastisk bok och min beundran för honom växer.

Huvudperspektiven i denna bok är Mat och Perrin. Särskilt Perrins utveckling var extra intressant att följa då han äntligen inser sin egen betydelse och accepterar vargen inom honom. Vi får även följa Rand som går igenom en stor förändring. Han öppnar ögonen och nu välkomnar sin mera mjuka och visa sida vilket förändrar hans krafter på ett drastiskt sätt.

Överlag har alla huvudkaraktärerna vuxit upp och är nu de hjältar som vi lovats genom 13 böcker.  Alla de stora karaktärerna är samlade och jag längtar efter att få kasta mig över den sista boken, A Memory of Light, där kampen mellan ljuset och mörkret äntligen ska få sitt slut.

Betyg: 4/5

Jag gillar flera saker med den. Hur mycket och samtidigt hur lite trailern visar. Tillräckligt mycket för att väcka intresse och men samtidigt tillräckligt lite för att visa på ett flertal olika möjligheter.

J.J. Abrams nya Star Wars filmer följer inte nödvändigtvis kanon där Luke blir den första av den nya Jediordern, samtidigt som den nya republiken växer fram och besegrar vad som kvarstår av imperiet. Vad som helst kan hända. Bara det lilla talet i början väcker intressanta frågor, mycket av det liknar det som sagt i tidigare filmer men med viss skillnad:

Är det Luke som pratar till sin son/dotter (men varför pratar han då om att fadern lever, är Vader en ande eller faktiskt vid liv?) Är det Lukes son som pratar till sin dotter/son? (Så att vi får följa tre generationer parallellt?)

Abrams och Disney verkar vara trogna de gamla Star Wars-filmerna. Samma design på många världar och karaktärer men med små skillnader. Särskilt den nya Kromstormtroopern/Darktroopern/Bountyhuntern med den svartröda kappan, vid 1.15,  ser awsome ut.

Särskilt intressant tycker jag är scenen där clonetroopers blir attackerade av en TIE-fighter, vid 1.11. Jag tror att vi kommer få se olika politiska fraktioner med Stormtroopers som slåss mot varandra.

Jag är enormt taggad på denna nya trilogi.

1. Upprepningar:  I början var jag väldigt osäker om läsarna skulle förstå vad jag skrev så jag överförklarade många scener. Ibland kunde jag säga samma sak 3-4 gånger på olika sätt men jag insåg det inte. Jag har förstått hur viktigt det är att välja just rätt ord i varje mening för att slippa behöva förklara och utveckla varje mening. Detta är fortfarande något som jag tycker är väldigt svårt. synonymer.se har blivit en konstant följeslagare.
2. Beskrivningar:  Tidigt i min skrivprocess bestämde jag mig för att skriva korta beskrivningar av karaktärers utseende och platsbeskrivningar, mest för att jag tyckte att det var tråkigt att skriva. Jag har alltid hoppat över utförliga beskrivningar när jag läst böcker. I början av boken blev beskrivningarna väldigt korta eller helt obefintliga medan jag eftersom blev mer och mer bekväm i att skriva längre beskrivningar så i slutet är de för långa. Mitt tips nu är att inrikta sig väldigt mycket på en detalj, t.ex. en rock och beskriva den riktigt ordentligt, istället för att beskriva alla kläder på karaktären. Allt det andra som du inte skriver kommer då magiskt ändå att uppenbara sig i läsarens fantasi. 
3. Tid och Svordomar: I början valde jag medvetet att inte tänka på tid och svordomar i berättelsen. Trots att det var en medeltida fantasyvärld pratade alla om minuter som om det var jätteenkelt att alltid hålla koll på tiden. Jag använde även nutida svordomar vilket ganska snabbt blev en enorm kulturkrock då en kultur använde fan och jävlar trots att de aldrig själva trott på det. Inte det svåraste att ändra på i efterhand men i framtiden ska jag tänka på dessa saker innan jag börjar skrivandet, för att spara tid och för att jag snabbare ska komma in i karaktärerna och världen.
4. Gnäll:  I början skrev jag mina karaktärer och deras dialog som jag tänkte mig att människor pratar. Stort misstag. Karaktärerna blev gnälliga och tråkiga att läsa om. Även de karaktärer som jag tänkte mig var tuffa och hårda började gnälla. Att skriva dialog är kanske det roligaste i hela skrivprocessen men också kanske det svåraste.
5. Platta karaktärer:  Min huvudkaraktär var hyfsat genomtänkt med en personlighet och en tydlig bakgrund men alla mina sidokaraktärer var väldigt outvecklade. De var mest där för att fylla en viss roll men hade ingen egen vilja. Dialogerna blev därför platta och styltiga. Nu har jag skrivit mer omfattande bakgrunder och personligheter till alla mina mer uttalade karaktärer för att göra dem mer trovärdiga.