2018 blev dock på flera sätt ett lugnare än vad året innan varit. Den enskilt största förändringen för familjen var att min fru vid årsskiftet lade ner sitt företag och fick ett nytt jobb. Jag blev även erbjuden ett jobb som tillfällig rektor på skolan jag arbetar men jag tackade nej till detta för att i stället vara hemma med mina två söner, Folke (3 år) och Elis (1 år). Från juni till december har vardagen kretsat kring dem och kring mina försök att finna energi och skrivtid i mitten av allt blöjbytande, lekande, matande och läsande. Precis som förra gången jag var föräldraledig var det en ögonöppnande upplevelse. Det är roligt att se hur lika, men ändå så olika, mina två söner är. Till exempel äter Elis oftast tre eller fyra gånger mer mat än Folke. Storleksmässigt kan man snart tro att de är tvillingar. Nästan alla som träffar dem för första gången säger att de är väldigt lika, detta trots att det skiljer nästan två år mellan dem.

Till min glädje har dinosaurier och böcker blivit barnens främsta intressen.

  

Det är roligt att se att bloggen börjar ränta, under året har jag haft över 4000 unika läsare och nästan 14 000 sidvisningar. Men ännu viktigare än antalet visningar är att fler och fler personer i branschen har börjat höra av sig. Både för att få sina böcker recenserade men också bara för att visa att de gillar mina inlägg och vill att jag skriver fler saker om olika ämnen. De flesta kommentarerna får jag efter mina månadsinlägg där jag i stället för att recensera skriver om mina egna reflektioner kring mitt skrivande.

Under hösten raderade jag mitt twitterkonto, skar ner på min närvaro i olika Facebook-grupper och läst färre fantasyböcker än normalt. Men ändå har jag läst mer böcker än vad jag gjort på många år, på grund av att jag blivit desto mer intresserad av facklitteratur i olika genrer. Jag fick även möjligheten att delta i en podd för första gången. I podden Evil Flow pratade jag om boken Lying av Sam Harris och hur den fick mig att anamma principen att aldrig ljuga. 

  

Detta var mina mål inför 2018

Jag är väldigt nöjd med att jag höll/uppnådde de mål som jag satte upp i början av året.

Jag besökte två skrivkonvent. Den första var Swecon i Stockholm, där jag medverkade i min första paneldebatt - Från bok till tv-serie. Den andra var Bokmässan i Göteborg, som jag besökte för första gången. Där var höjdpunkten ett mingel och middag med flera svenska fantasyförfattare som jag ser upp till. En sak som blivit extra tydligt för mig i år är just hur viktigt det är för aspirerande författare att lära känna och knyta kontakter inom branschen innan man ger ut sina verk. Att besöka olika konvent och mässor är en av de bästa investeringarna jag gjort i mitt författarskap och det har även varit väldigt roligt och inspirerande. Jag har där lärt känna flera fantastikförfattare som peppar och stöttar mig och en del av dem har till och med tagit sig tid att testläsa och ge feedback på mitt fantasymanus under hösten.

Paneldebatt på Swecon

  

Boksläpp på bokmässan

    

Jag vågade vara mer personlig än tidigare. Under året har jag skrivit månadsinlägg där jag försökt vara öppen med vad som rör sig i mina tankar. Att våga blotta sig själv genom att vara öppen med ens mål och det man tycker och tänker är något som jag tror är centralt för att ens namn ska sticka ut från mängden av alla andra författare och aspirerande författare där ute. Mest känslosamt för mig var Oktoberinlägget där jag berättade om hur jag tacklade insikten att Devans Dans skulle ta längre tid att redigera än vad jag först trott. 

Vet dina framtida läsare vem du är nu? Inte? Då är chansen att du ska bli utgiven av ett större förlag näst intill obefintlig. De som ska köpa dina böcker behöver veta vem du är redan innan du ens gett ut din bok. - Anna Granlund, Bonnierförlagen

Jag testade att skriva andra typer av inlägg på bloggen. Månadsinläggen har resulterat i mer engagemang från mina läsare än de flesta av mina andra inlägg. Men det inlägg som fått allra flest läsningar under året var inte ett av de personliga utan en av mina topplistor. Under året har jag skrivit tre topplistor och av dessa var det Top 10: Överskattade fantasyserier som engagerade mest. Troligtvis på grund av det något provocerande innehållet.

Att det var just det inlägget som fick flest klick under året var något av en besvikelse om jag ska vara ärlig. Under året har jag försökt testa lite olika  ingångar för att skapa trafik till bloggen och tyvärr verkar det i särklass bästa sättet vara att göra folk arga. Genom att reta upp folk med en provocerande rubriker eller instick vill folk berätta hur fel man har eller hur dum man är. Det genererar alltså fler kommentarer och gör i sin tur att fler personer blir nyfikna på att ta reda på vad det är som provocerar så. Jag skrev om mina reflektioner kring denna trista insikt i junitankar.

Ett av mina mål var att skriva fler guider på bloggen. Detta blev dock något mer komplicerat än vad jag först tänkte när jag väl började fundera kring vilka ämnen som skulle kunna fungera att skriva om. I mina ögon är det en stor skillnad mellan att "bara" vara påläst om ett ämne och att vara så insatt i något att just du är rätt person att skriva en guide om t.ex. gestaltning. Vad är det i din bakgrund som har gjort att just du är extra påläst på just detta ämne. När jag började fundera var det enda temat som jag kände att jag var tillräckligt påläst om och som jag inte sett särskilt många andra skriva om (i alla fall på svenska) magi inom fantasylitteratur. Jag skrev därför tre guider om att skapa magisystem för fantasyböcker. 

Det blev därmed även färre recensioner på bloggen. Under 2017 var de flesta av mina inlägg på bloggen recensioner av olika slag. I år har det blivit färre av dessa i förmån för fler personliga inlägg, gästskribenter och författarintervjuer. Det är få författare som har hört av sig för att göra en intervju men desto fler som hört av sig och velat att jag ska recensera deras böcker. Jag har dock varit dålig på att säga till dem att jag istället gärna gör en intervju om deras bok och skrivande. Jag har tyvärr varken haft tiden eller energin för att recensera några svenska fantasyböcker (knappt några engelska heller) eftersom det tar betydligt mer tid att skriva dessa än vad det gör att till exempel skriva en filmrecension. 

Jag bjöd in gästskribenter att skriva på bloggen.  Under året har jag även frågat en handfull personer om att skriva gästinlägg av olika slag och det har blivit två stycken under året. Kanske har du gjort research om något till din bok eller kanske är du bara extra intresserad av ett ämne som är kopplat till skrivande eller fantastik. Vill du göra lite reklam för dig själv eller ditt företag genom att skriva ett gästinlägg får du mer än gärna höra av dig.  

Du behöver antagonism när du berättar om ditt varumärke - Gästinlägg av UX-skribenten och designern Samuel Stenberg

   

Jag tog mig an redigeringen av Devans Dans.  Utöver bloggandet har mitt huvudsakliga projekt under året varit att göra en första redigering av Devans Dans. Precis som jag fruktade innan är redigering min svagaste sida. Jag tycker att det är tråkigare än själva skrivandet och mycket tråkigare än planerandet. Till slut tog jag trots detta mod till mig och skickade ut manuset till fyra författare som jag knutit kontakt med på konvent och via bloggen. Den feedback jag fick av dem var ovärderlig, men också rätt tuff att hantera. Efter flera veckor av funderande av och an fick jag till slut acceptera att jag inte var lika långt fram i mitt skrivande som jag, i mina mer självgoda stunder, upplevt att jag var. Ni som väntar på att jag ska ge ut min bok snart får vänta lite längre.

  

Tack till er alla som har följt mig under året. Gott nytt år!    

De av er som läste Oktobertankar vet att jag brottades med hur jag skulle hantera den första feedbacken på mitt manus. Det kanske mest uppenbara sättet att hantera det var genom att sitta lugn i båten, vänta in de andra testläsarnas kommentarer och ha tillit till redigeringsprocessen. Men en del av mig funderade på om jag behövde ta ett steg tillbaka. Manuset kanske hade för många stora brister och att det, även denna gång (som med mitt första manus), var bättre att ge upp den här berättelsen och i stället börja skriva något helt nytt. Att stånga sig blodig med ett manus med allt för stora grundläggande brister leder inte till något annat än frustration och tidsspill. En tredje tanke var att jag kanske bör läsa ytterligare någon skrivkurs som mer fokuserar på texthantering innan jag fortsätter. En sista tanke som jag på allvar övervägde var att det kanske var en bättre idé att gå tillbaka till ritbordet för hela manuset, skriva om allt från början som jag hört att somliga författare gör.

Surret av dessa tankar i mitt bakhuvud ledde till att jag gick in i något av en mindre depression. Jag har sovit sämre, inte velat träffa andra människor och i allmänhet haft svårt att finna ro i tillvaron. Jag beslutade mig först för att vänta in de andra tre författarnas kommentarer innan jag gjorde något över huvud taget. Men tankarna fortsatte att surra och det är fortfarande flera veckor kvar innan tiden för testläsarnas feedback har gått ut. Att bara gå runt och finna mig i att låta depressionen vara var inte hållbart. Därför beslutade jag mig för att agera och har nu i stället för att bara vänta ut tiden skrivit en lista över allt som jag i nuläget vet att jag behöver arbeta vidare med manuset. 

  

Karaktärer

• Skriva tillbaka och utöka handlingen kring en av de två perspektivkaraktärer som jag tog bort under skrivprocessen. Detta för att manuset bitvis saknar antagonism och den karaktären stod för en stor del av det.
  
• Karaktärsarken måste tydliggöras - framförallt Lyriks och Damons relation under de två avslutande akterna.
• Förtydliga skillnaderna i Lyriks och Damons röster.
• Förtydliga och visa mer av karaktärernas känslor genom att redigera befintliga kapitel och genom att lägga till fler kapitel för Damon och Lyrik under den andra och tredje akten.

Världen

• Tydliggör världsbygget och de övergripande problem som världen har på ett geopolitiskt plan.
• Tydliggör konceptet med andarna och de olika synsätten som finns kring dem i världen.
• Tydliggör andejakten och förklara mer varför andarna ibland dras till människor medan de ibland inte gör det.
• Personifieringar och allmän förtydling av miljöbeskrivningar, särskilt vid de viktigare platserna.

Handling

• Se över om brytpunkterna inträffar vid rätt tillfälle, gör detta genom K.M. Weilands 7-punktsstruktur. 
• Förtydliga brytpunkterna och se till att händelserna får större känslomässigt inflytande på huvudkaraktärerna. 
• Strukturera om, förläng och dela upp de kapitel som upplevdes som ofullständiga.
• Den lugnare början bryter för hårt mot det mer våldsamma slutet. Skillnaden behöver fasas in tydligare, särskilt under den andra akten. Detta ska dels göras genom den nya perspektivkaraktären men också delvis i Damons och Lyriks perspektiv.
• Skriva en ny epilog som kretsar kring och knyter ihop bokens tema och som bygger upp bättre för nästa bok.
• Jag har skrivit två olika slut och jag måste bestämma mig för vilket av dessa som ska gälla.

Tema och scener

• Tydliggöra bokens tema och utöka det till fler karaktärer och scener så att det blir en bärande känsla genom manuset.
• Dubbelkolla scenstrukturen genom berättelsen, se till så att de har en inledning, en mitt och ett slut.
• Kalla inte boken för episk fantasy. Det är mer en långsamt stegrande high fantasy.

Språk

• En genomgående språklig redigering där jag bland annat behöver kolla extra noga på följande:
  • Anglicismer, upprepningar, ordval, slå ihop ord, ta bort småord, stavning, grammatik, särskrivningar och se över de successiva flödena.
  • Gestaltning och allt som hör till det.
  • Händelseförloppet i texten behöver ses över. Vad händer först, hur reagerar de på det och inte tvärtom.

 

Det är svårt att veta huruvida detta är en helt normal, eller om det är en väldigt lång lista, över vad ett första utkast brukar behöva åtgärda. För mig känns det som en väldigt lång lista. Även om jag vet att det skiljer sig oerhört från fall till fall, och man kanske inte kan dra några större slutsatser av det, hade det ändå varit intressant att se och jämföra med hur andra debutantförfattares manus har sett ut i det här stadiet.

Men en sak är säker. Det kommer troligtvis ta längre tid att gå igenom alla dessa punkter än vad jag först föreställt mig. Med det i åtanke är det extra skönt att jag tidigare i veckan blivit beviljad F-skatt och att det därför nu är helt klart att jag kommer att gå ner i tid som lärare och arbeta 20 % som författare. Att nu kunna ha ca sex timmar schemalagd skrivtid, utöver det jag redan skriver idag, betyder oerhört mycket och känns som ytterligare stort steg i rätt riktning. 

Även om det självklart känns jobbigt att se så tydligt vilket enormt arbete som kvarstår så mår jag mycket bättre av att veta det än av att gå runt i något slags limbo där jag inte vet hur framtiden ser ut. Jag har tagit tillbaka kontrollen över processen och jag är fortfarande övertygad om att det finns något där inne i manuset, bakom allt bråte av redigering. En kärna av något unikt. En berättelse som kommer att bli läsvärd om jag bara lyckas reda ut alla problem som uppstår av min egen brist av kunskap.

Hur som helst så känner jag mig tillbaka på banan igen. Frustrationen och uppgivenheten över hur stor och omöjlig uppgiften tycks vara ska inte få fortsätta störa eller styra arbetet som är kvar. 

Illustratör: Lap Pun Cheung

I del ett tog jag upp tre punkter för vad man bör tänka på när man lägger grunden för ett magisystem. I del två gick jag igenom vad man kan tänka på när man skapar ett hårt magisystem och i den här tredje delen tänker jag beröra vad man bör tänka på när man ska skapa ett mjukt magisystem. 

De mjuka kräver ett något annorlunda angreppssätt än vad hårda gör eftersom att syftet på sätt och vis är dess raka motsats. I de hårda ska läsaren förstå hur magin används för att karaktärerna sedan ska kunna bruka magin fritt igenom boken i valfri utsträckning för att lösa de problem de ställs inför. Syftet med ett mjukt magisystem är inte att läsaren ska förstå det, snarare tvärtom. Ju svårare det är att förstå, desto bättre. Detta eftersom det grundläggande syftet är att läsaren ska få en känsla av förundran. De ska undra vad som kommer att hända härnäst och tro att allt är möjligt. Man skulle kunna säga att hårda magisystem är till för att tjäna karaktärerna så att de upplevs som coola, medan mjuka magisystem i större utsträckning är där för att tjäna författaren och berättelsen. 

"Fantasy needs magic in it, but I try to control the magic very strictly. You can have too much magic in fantasy very easily, and then it overwhelms everything and you lose all sense of realism. And I try to keep the magic magical — something mysterious and dark and dangerous, and something never completely understood. I don’t want to go down the route of having magic schools and classes where, if you say these six words, something will reliably happen. Magic doesn’t work that way. Magic is playing with forces you don’t completely understand. And perhaps with beings or deities you don’t completely understand. It should have a sense of peril about it." - Interview with George R R Martin

Den största fördelen med mjuka magisystem är att de är mer flexibla. De är därför ett mer användbart skrivarverktyg än vad hårda magisystem är. Om man som författare skriver in sig själv i ett hörn kan magisystemet finnas där för att lösa problemet. Mjuka magisystem är vanligare i berättelser riktade åt barn och unga vuxna, kanske för att världen i ett barns ögon är full av möjligheter och de ofta inte har ett lika tydligt behov av att förklara det som sker i dess omgivning som vuxna läsare har.

5 tips för att lyckas med ett mjukt magisystem

1. Se till att magin hela tiden har en känsla av oförutsägbarhet över sig. 
   När karaktärer använder magi i hårda magisystem går det ofta fel för att karaktärerna inte kan reglerna eller för att de blir utmattade av dess användning. I mjuka går det däremot fel för att magin är oförutsägbar. Fundera på hur du kan göra magisystemet oförutsägbart redan i planeringsstadiet. Kanske kan magin självt ha ett medvetande och en egen agenda? Kanske måste man offra något oersättligt för att magin ska kunna fungera, något som karaktärerna absolut inte vill offra.
   
   
2. Ha med få karaktärer som kan använda magin och använd inte magin för att lösa för många av deras problem. 
   Om karaktärerna ständigt använder den oförklarliga magin för att lösa sina problem kommer läsaren till slut anta att de kan lösa vilka problem som helst med magin. Det blir en slags deus ex machina om en magiker helt plötsligt använder en ny magi eller artefakt för att lösa ett problem som till synes verkade helt omöjligt att lösa. I Game of Thrones mjuka magisystem är det vanligt att de få karaktärer som använder sina krafter inte själva vet exakt vad som ska hända. Ofta skapas det någon slags situation som karaktärerna inte hade förutsett. Melissandre lyckas (spoiler) döda Stannis Baratheons bror med sin magi men i slutändan spelade det ingen roll eftersom Stannis ändå förlorar det efterföljande kriget mot Lannisters. Vill du alltså skriva om coola episka magiska strider där flera olika magiker strider mot varandra är det troligtvis bättre att använda dig utav magi som åtminstone delvis grundar sig i ett hårt system.
   
   
3. Om magisystemet har regler bör dessa regler inte förklaras i sin helhet för läsarna. 
   Det går så klart att lägga till begränsningar även i mjuka magisystem och de flesta bra böcker med sådana har någon slags begränsning. Om vi åter igen tar Game of Thrones som exempel verkar det vara så att Melissandres magi grundar sig i blodsoffer från personer med kungligt blod. Ju mer omfattande magi desto mer blod verkar måsta offras. Eftersom det inte är klart vad som kan och inte kan göras blir det extra viktigt i mjuka magisystem att författaren planterar ledtrådar om vad som komma skall, hur karaktären utvecklas inom sin magi, för att det inte ska kännas som en deus ex machina.
   
   
4. Skriv inte berättelsen ur en magikers perspektiv. 
   Om du hade fått kliva in i Gandalfs huvud hade han kunnat förklara allt han visste om magisystemet, vilket gör att hela mystiken med det går förlorat. Det går dock att komma runt detta problem. Till exempel genom att använda magiska artefakter i stället för att karaktärerna själva frammanar magin eller genom att skriva om en magiker som inte förstår hur hens kraft fungerar. Risken med dessa två lösningar är dock att det ändå tar bort en del av mystiken som ett mjukt magisystem kan skapa.
   
   
5. Om magin kan göra i stort sett vad som helst bör enskilda karaktärer endast kunna använda en liten del av dessa möjligheter. 
   Mjuka magisystem är överlag mer öppna än vad hårda är. Möjligheterna för magins potential är därmed ofta betydligt större i mjuka magisystem. Harry Potter (som är en blandning av ett hårt och ett mjukt magisystem) är ett exempel på detta. Det finns en magisk formel eller artefakt för i princip vad som helst i den världen. Vill du resa tillbaka i tiden? Vill du kunna överleva döden? Vill du ta bort minnet från alla personer i en hel stad? Vill du kunna döda någon med en enkel beröring? Allt detta och mycket mer är möjligt i Harry Potter, men dessa formler används ofta bara i en begränsad del av berättelsen. Anledningen till att det inte används oftare är för att karaktärerna inte har tillgång till magierna. Kanske krävs det ovanliga artefakter eller ingredienser, eller så är magin förbjuden. Genom att begränsa karaktärernas tillgång till den oändliga magin förefaller inte magisystemet omedelbart lika mjukt som det faktiskt är. På detta sätt går det att komma runt en del av de begränsningarna som vanligtvis brukas kopplas samman med mjuka magisystem.

  

---------

Tack för att du tagit dig tid att läsa mina tankar om att skapa magisystem. Är det något av det jag har skrivit som du har sypunkter kring? Hör då gärna av dig här i chatten eller på min författarsida på facebook.   

Till min förvåning tyckte jag att stämningen på bokmässan var rätt lugn. Visst var lokalerna stora och intrycken från alla utställare var överväldigande till en början. Men ljudnivån och trängseln var inte alls särskilt farlig under fredagen och lördag förmiddag. Jag kunde samtala rätt fritt med flera författare utan att känna att jag var i vägen eller att jag tog upp för mycket av deras tid. På lördag runt lunch och resten av dagen förändrades dock detta. Det blev väldigt trångt i lokalerna och jag var tvungen att ta flera pauser för att ens orka gå omkring inne i mässan. Jag köpte flera flaskor vatten och satt mig ner och masserade fötterna vid flera tillfällen för att inte få slut på energi. När stängningsdags närmade sig var jag helt färdig efter att ha tillbringat närmare 10 timmar i lokalen.

Tydligen tappade bokmässan 19 000 besök under föregående år när Nya Tider och NMR gästspelade. I år hade dock besökarskaran ökat något igen, 85 371 besök enligt bokmässan själv.  

Jag hade inte planerat min helg särskilt noggrant utan ville ta saker lite som de kom. Jag hoppades att jag skulle få chans att knyta lite nya kontakter och i bästa fall få något namn på en lektör inom fantasygenren som jobbat för de större förlagen. I efterhand var jag nöjd med det här beslutet. Jag kände ingen press att jag behövde vara på en viss plats vid ett visst tillfälle utan kunde känna efter och ta dagen som den kom. Jag tror att om jag hade skissat upp ett schema för mig själv så hade jag inte orkat vara där så länge som jag var. 

Det mesta av min tid tillbringade jag med att mingla. Under hela helgen tittade jag faktiskt bara på två författarintervjuer: en med Mats Strandberg om hans nya bok Slutet och en med John Ajvide Lindqvist där de berörde hans nya skrivbok, Misslyckas igen, misslyckas bättre.

Författarintervju med Mats Strandberg

Författarintervju med John Ajvide Lindqvist

Det mesta av min tid tillbringade jag i fantastikgränd, där egenutgivarna och de mindre svenska fantastikförlagen höll till. Jag småpratade med författarna och förläggarna där, vilket var extra trevligt om man jämför med mina besök på Swecon. Jag upplevde att författarna hade mer tid att småprata på den här mässan och det märktes även att det börjar ränta för mig att åka på flera sådana här mässor. Flera författare och förläggare känner igen mig nu via min blogg vilket gjorde det ännu lättare att starta upp samtal både kring deras utgivningar och kring mina egna projekt.

Under lördagen hängde jag en del med Leif Wallsby som är den första av testläsarna som läst färdigt min bok. Mer om hans kommentarer i nästa blogginlägg.

Förutom en del fantastikböcker köpte jag även några skrivböcker och passade på att gå på Hoi-förlags speedcoachning för författare. Där jag fick kort presentera mitt manus och mig själv som författare för Sandra Gustafsson. Hon var väldigt peppande och verkade intresserad av mitt manus och gav mig bland annat en del tips kring vad jag ska tänka på när jag ska hitta en lektör.

Jag passade även på att skaka hand och prata lite med författaren och nätverksbyggaren Nina Jansdotter i samband med att jag köpte hennes nya bok Nå ut med Facebook.

Utgivningsfest i fantastikgränd för novellsamlingen - H.C. Andersen.

Mingel med fantasyförfattarna Anna Jakobsson Lund och Marcus Olausson

Speedcoaching med Sandra Gustafsson

Samtal med Nina Jansdotter

På lördag kväll blev jag medbjuden på förmingel och middag med flera fantastikförfattare. Markus Sköld, Kristina Hård, Thomas Årnfelt, Pia Lerigon, Fredrik Persson och Marcus Olausson. Under kvällen fick chansen att plocka ut hemligheter ur framförallt Kristina Hård och Thomas Årnfelt. T.ex. blev jag rekommenderad en lektör som gjort flera jobb för de större förlagen, Bläcklilja. Tack till alla er för att jag fick vara med och tack för den här gången bokmässan.

Författarmingel

Middag med fantastikförfattarna.

Hans Christian Andersen är den världsberömda danska författaren som föddes i Odense för mer än två hundra år sedan. Redan när jag var barn fascinerade hans sagor och hans liv mig. Sagorna var många gånger sorgliga och helt befriade från det Disneyfluff som de nu för tiden oftast lindas in i. Min egna barndom var inte särskilt ljus den heller. Kanske var det det som gjorde att jag drogs till de mörkare sagorna. Jag minns hur jag läste Flickan med svavelstickorna och grät. Som barn ville jag väldigt gärna tro på magi i olika former. Jag ville tro att det fanns trollkarlar, magiska väsen, och förtrollade tingestar. Det fanns inte ett ihåligt träd som kom i min närhet som inte skulle undersökas. Kanske doldes en hemlig gång eller föremål där inne.

När jag 2017 bestämde mig för att börja ge ut noveller i form av antologier var det första temat bröderna Grimms klassiska sagor. Det är främst de sagorna och H.C. Andersens sagor som har inspirerat mig och fått mig att vilja skriva. Därför var det inte så konstigt att 2018 års novellantologi skulle få temat H.C. Andersens klassiska sagor.

Jag föreställde mig att intresset skulle bli svalt och att det inte skulle komma ut så många bidrag då det var ett förlag som la sin novelltävling vid samma tidpunkt som mig. Men det kom ut 112 bidrag och de allra flesta hade en väldigt hög kvalitetsnivå. Att omslaget blev blått beror på att läsarna ville ha ett blått omslag. En sjöjungfru som symboliserar sagorna kändes självklart från början.

När jag började läsa de inkomna bidragen insåg jag ganska snabbt att det var en större spridning bland sagorna i år jämfört med förra året. De inkomna bidragen höll dessutom en mycket högre nivå, vilket förstås var mycket roligt. Många hade skrivit om Flickan med svavelstickorna och Den fula ankungen. Jag hittade snabbt noveller som passade ihop samtidigt som det var svårt att välja bort tolv av novellerna som var så pass bra att jag gärna hade haft med dem, men de passade inte riktigt in i boken jag ville ge ut.

Vad har du för relation till författaren Hans Christian Andersen? Brukade du, som jag, bygga en koja på ditt rum där du sedan kröp ut för att läsa? I min koja brukade jag ha kuddar, filt, ficklampa och kakor. Kakorna gjorde mycket för mysfaktorn. Lite av den känslan vill jag återskapa med böckerna som ges ut på Marchetti Förlag. Omslagen ska locka till läsning, precis som barndomens sagoböcker gjorde.

  

Vill du veta mer om Sofi kan du hitta mer information på hennes hemsida och novellsamlingen går att beställa på adlibris.