JL Fantasy

Det är många författare, lektörer och förlag som pratar om hur man kan förbättra sitt manus så att ens chanser att bli utgiven ökar. Detta är bra, självklart måste manuset vara så bra man kan göra det innan man skickar iväg det. Men det är inte allt man kan göra. Det finns andra perspektiv att lyfta som inte får lika mycket uppmärksamhet i sociala medier i Sverige. Om man spenderar all sin tid på att förbättra sitt manus, men ingen tid på annat, missar man att ta en del enkla poänger.

Och ja, jag är väldigt medveten om att jag själv fortfarande inte är utgiven, vilket man kan se på olika sätt.

1. Att jag inte vet var jag pratar om. Ni har troligtvis inget att lära ifrån mina råd.
2. Jag befinner mig mitt i processen att bli utgiven och har varit det i snart 10 år. Under den tiden har jag varit aktiv i att ta in intryck från alla tänkbara håll som jag hoppas ska hjälpa mig att bli utgiven. Om man ser det ur det perspektivet, är jag något av en expert.
3. Eller... att sanningen ligger någonstans där emellan.

 

Mina fem icke-skrivrelaterade råd

1. Omge dig med välrenommerade författare och förläggare. Det finns den här drömmen om att "min bok kommer att vara så bra att förlagen inte kan säga nej till den". Den drömmen är inte fel, skriver man ett mästerverk är det så klart större chans att man blir utgiven än om man skriver någonting som är blasé. Men, boken är idag tyvärr bara en del i utgivningsprocessen. Den viktigaste delen, visst, men ändå bara en del. Man kan inte gå från noll till hundra direkt. Spendera tid runt dem som kommer att bli ens framtida bransch. Författare, lektörer, förläggare och andra kunniga personer.  Oavsett om det är att ta ett jobb på ett förlag, ställa upp som gratisarbetare på mässor, starta en blogg eller podd där man kan intervjua branschmänniskor. Man måste placera sig själv i en position så att man kan vara en del av samtalet, en position där man kan lära sig av dem som jobbat längre än man själv gjort, en position där dessa människor får syn på en och blir nyfiken att veta mer.
2. Skapa andra kvalitetsbevis. Det finns andra sätt att visa att man vet vad man håller på med. Andra texter som kan visa ens skriftliga färdigheter. Det kan vara noveller, artiklar i tidningar och webbsidor. Det kan vara blogginlägg eller poddavsnitt. Men även små saker som att starta upp samtal i relevanta sociala medier som visar djupkunskaper och respekt för branschen. Tänk dock på att det man skapar bör vara av hög kvalité. Det finns ett talessätt: alla företag håller på med marknadsföring oavsett om de vet om det eller ej.
3. Jobba på sig själv. Jag önskar att den här punkten inte behövdes, men tyvärr tror jag att det blir mer och mer relevant för dagens samhälle. Förläggare och agenter försöker inte bara se var man är nu utan även hur långt de tror att man kan gå på sikt. På samma sätt som det kan vara värt att betala för lektörsläsningar m.m. kan det vara värt att aktivt jobba på sig själv. Skaffa färdigheter som kan vara av värde för ens framtida förläggare. Visa att man är passionerad, att man sticker ut från mängden, att man har intressanta saker att säga om världen som kan vara till gagn för andra. Som författare idag behöver man kunna marknadsföra sig själv lika mycket som man marknadsför sina böcker. Var dig själv är ett bra tips som man ofta hör, men bara till en viss punkt. Om "dig själv" är att vara blyg, försiktig, allmänt osäker och tystlåten kommer det troligtvis inte vara dig till gagn när förlagen överväger vem de ska satsa på.
4. Uppdatera sanningsfiltret. Detta är något som ligger nära mitt hjärta, jag har skrivit flera blogginlägg på temat. Omge dig själv med dem som är ärliga mot dig. De som vill se dig lyckas, men som inte räds att kritisera dig och dina texter. De som kan specificera sin kritik och verkligen peka där det svider. Där man behöver utvecklas. Våga ta den smällen. Det gör ont i början men snart får man hårdare hud. Kritiken kommer då vara lika sann men inte göra lika ont och det kommer att göra ens skrivande bättre över tid.
5. Släpp arrogansen. "Du förstår inte det jag skriver", "Jag borde ha fått ett kontrakt" eller "Det är synd att inga stora förlag satsar på fantasy längre" kommer inte att hjälpa dig att få ett bokkontrakt. Kanske är det sant, kanske har förlagen inte en rättvis bild av hur stor marknaden för svensk fantasy är. Kanske är ditt manus bättre än alla de andra fantasyförfattarna som kämpar där ute. Men den inställningen hjälper inte. Fundera istället på vad du kan göra mer, vad du kan bli bättre på och vad andra som lyckats bryta igenom har gjort. 

------

Vill du läsa fler inlägg på detta tema? 

• Vi gör svensk fantastik en björntjänst
• Varför skriver jag?
• Du borde
• Räntad tid 
• Paretoprincipen

I december skrev jag ett blogginlägg om hur vi som recenserar gör genrerna en björntjänst när vi inte kritiserar böckerna vi läser tillräckligt. Förra månaden följde jag upp det med ett inlägg om hur man skriver konstruktiv kritik i recensioner och här kommer en kort avslutande uppföljning där jag vill tänka högt om vad skillnaden är mellan boktips, recensioner och litterär kritik.

On ni läst mitt inlägg om björntjänsten är det förhoppningsvis tydligt att jag upplever att svensk fantastik har för mycket av den ena och för lite av de två andra. Som jag ser det är skillnaden på dessa tre texttyper följande.

   

Boktips

Merparten av alla texter du läser i sociala medier är av denna form. Ett boktips hålls ofta rätt korta men kan ibland dra iväg till att bli någon sida lång. Merparten av dem brukar ofta beskriva bokens handling relativt ingående och ger kanske några korta kommentarer om vad man tyckte var bra eller intressant med boken. Syftet är att lyfta fram boken för att fler ska köpa den. Den ger oftast inte heller något betyg som tydligt motiveras, men om den gör det så ger den nästan alltid det högsta eller nästa högsta betyget.

Recensioner

En recension är sällan kortare än en sida. De innehåller också ofta en beskrivning av bokens handling men går djupare in i dess analys av bokens olika nivåer. Den diskuterar och värderar exempelvis bokens karaktärer, världsbygget, konflikter, teman osv. Den kan även bjuda på mer fakta om bokens utgivning och författaren och väver ibland även in en analys kopplad till denna information. T.ex. hur boken kan påverka dagens samhälle, vad författarens motiv med boken kan vara och hur den kan jämföras med författarens eller andra författares verk. 

Litterär kritik

Litterär kritik tar ofta ett bredare perspektiv och tar sin avstamp ur olika perspektiv som exempelvis feminism, arketypisk, queerteori eller ny historism. Den driver ofta en en tes om boken som den recenserar som baseras ur det egna perspektivet. Den granskar och fokuserar visserligen en bok, eller ett helt författarskap, men den har med sig ett helt annat bagage av "verktyg" för att kunna skriva en längre och mycket djupare analys än bokrecensionen. Verktyg som samhällskunskap, historia, filosofi, genretroper eller jämförelse med andra författares böcker. 

Den litterära kritiken använder dessa verktyg för att bryta isär boken i separata delar, analysera dem var för sig, jämföra mot andra passager, och sedan montera ihop boken igen för att se hur väl de passar ihop med varandra i förhållande till hur recensenten uppfattar författarens syfte med boken. Den litterära kritiken kan innehålla en handlingssammanfattning och kan innehålla en del riktad kritik men den använder endast dessa som avstamp för en längre analys.

Även om alla tre typer av texter kan föra fram åsikter om ett verk så är den litterära kritiken mest tyngd av bevisbördan. Dvs att man tydligt förklarar vad det är man har läst och vad detta säger om boken och författaren ute efter och inte bara delger vad man själv som recensent tycker om detta. Den tyckande aspekten bör, om möjligt, inte vara lika påtaglig i den litterära kritiken som i de två tidigare texttyperna.

Den litterära kritiken kräver mycket förberedelse och tar flera timmar att skriva vilket gör att den är extremt ovanlig, särskilt i dagens sociala media-drivna samhälle. De få texter man kan hitta kommer främst från universiteten och är ovanliga bland bloggare, journalister och andra kritiker. 

---------

Personligen har jag dock märkt att om jag lagt längre tid på en recension eller ett inlägg i allmänhet, verkligen gjort mitt yttersta för att hitta olika infallsvinklar, är jag mer benägen att återanvända det i framtiden. Dela det i grupper, länka till det i diskussioner och läsa igenom det igen vid senare tillfällen för att få nya tankar. Det är även de inläggen som oftare gillas, kommenteras och delas av andra. Så kanske är den där tiden du lägger ner på en längre recension, eller på ett djupare inlägg som går mot den litterära kritikens domäner, lika välanvänd som om du "bara" skev ett boktips.

I december skrev jag ett blogginlägg om att vi gör svensk fantasy en björntjänst när vi som recenserar inte kritiserar böckerna vi läser tillräckligt. 

Jag förväntade mig inte att se någon förändring inom fantastiken för att jag skrivit ett blogginlägg och uppmanat andra att vara mer kritiska. Men likväl märker jag ändå i mig själv en smula frustration och uppgivenhet när jag ser hur de onyanserade recensionerna fortsätter att dominera våra facebookgrupper och instagramflöden. Jag tycker att det är synd för svensk fantastik och tror uppriktigt att det gör skada på genrerna.

Detta märks på flera olika sätt, inte bara på recensionernas verkan, utan även på samtalsklimatet i stort i dessa grupper. Man ser lite nu och då hur folk blir sämre och sämre på att ge och ta nyanserad kritik. En del försöker föra fram sakliga argument, ibland med tillspetsad retorik, utan att dessa ska uppfattas som påhopp, men misslyckas och kliver istället på tår och skapar kontroverser. Samtidigt ser jag också hur författare, bloggare och instagrammare blir sämre på att motta negativa recensioner och kritik i allmänhet, man upplever det genast som ett personligt påhopp och inte som en persons åsikt och ett försök till att stärka en genre.

Jag har inte kunnat släppa detta från mina tankar. Här kommer därför en kort uppföljning till det inlägget. Vad man kan tänka på för att skriva recensioner som är kritiska men samtidigt också konstruktiva.

Syftet med konstruktiv kritik är att berika ämnet i fråga. Det kan dock vara jobbigt att få kritik på något som man kämpat med i flera år och som man nu i efterhand ändå inte kan göra något åt. Men en välskriven recension är inte främst riktad till författaren utan till potentiella läsare. Recensionen är till för att ge dem en rättvis bild så att de sedan kan bedöma om de vill läsa boken eller ej. 

Risken är dock att recensenten inte tänker på hur kritiken uppfattas. Om den framförs illa kan den göra stor skada och i värsta fall förstöra författarens självförtroende till den grad att hen slutar skriva. Här är därför fem tips, på hur man kan skriva recensioner som innehåller konstruktiv kritik men som samtidigt också hjälper dig att undvika att stjälpa, utlösa försvarsmekanismer eller skapa konflikter med författaren.

Först en brasklapp. Jag funderade ett tag på om det var värt att lägga upp detta inlägg. Jag vet vad somliga kommer att tänka. Jag upplever att man kan se dessa personer lite varstans, särskilt på sociala medier. Hur de kommer att döma, jämföra och säkert se ner på en för att man vågar tänka högt och storslaget om sin egen potentiella betydelse. Den klassiska jantelagen.

Men jag tror samtidigt att detta är en del av vad det är att vara författare. Visst finns det de som bara skriver för sig själva, eller för att de "gillar" att skriva, utan några större tankar eller idéer om vad det gör eller vilken påverkan det skulle kunna få. Skrivandet suger dem till sig och om de inte skrev skulle de må sämre. Jag känner igen mig själv i det där. Jag tror dock att de flesta författare, om de är ärliga, vill mer än så. De kanske inte säger det högt till sina vänner, eller skriver det på nätet för vem som helst att läsa, men det finns där inne. Kanske inte hela tiden, men då och då tittar ambitionen fram, drömmarna om framtiden, tankarna om det potential som skrivandet rymmer, både för en själv och för andra. 

Jag började skriva för att idéerna uppenbarade sig för mig medan jag läste eller såg något jag gillade. Jag hade inga tankar på att bli författare, utan blev nyfiken och ville utforska denna nya sida av mig själv. Men det var allt. Jag hade, så vitt jag minns, inga större tankar om vad mitt skrivande skulle leda till eller några djupare tankar om hur skrivandet kunde påverka mig eller min omgivning. 

Detta har gradvis förändrats. I dag vill jag mer än bara skriva för skrivandet skull. Det beror förstås delvis på att jag har fått en bättre förståelse för vad skrivandet faktiskt innebär, men också för att jag läst och lyssnat på allt mer litteratur om författare, om skrivande och nu under det sista året även om filosofi som förvånande ofta pratar om skrivandets transformerande kraft. Men mest tror jag att det beror på att jag förstår mig själv bättre. 

Stoicism on Fire, The Confucian Podcast, Filosofiska Rummet, Sweeny vs Bard, The History of Philosophy Without Any Gaps, The Philosopher's Toolkit, Philosophy Now, When Breath Becomes Air, 48 Laws of Power, Masters of Greek Thought, The Great Ideas of Philosophy, The Power of Now, On the Geneology of Morals, The Will to Power, Why Buddhism is True, The Power of Vulnerability, On the Shortness of Life, Meditations, Mans Search for Meaning, Ego Is The Enemy, The Obstacle is The Way och Waking Up.

När jag ser listan på de poddar, kurser och ljudböcker om filosofi som jag läst och lyssnat på det senaste året slås jag av vilken påverkan de har haft på mig utan att jag stannat upp och reflekterat över det. Jag tycks inte kunna få nog, ju mer jag läser desto mer tycker jag att jag lär mig, ränta på ränta-effekten som jag skrev om för något år sedan har börjat ge sig till känna.

Mina tankar går ofta till filosofi, särskilt nu när jag är pappaledig och hemma med tre barn. Medan Folke och Elis leker i snöhögarna och Albin sover i vagnen vandrar jag runt i närheten och tänker på mitt skrivande och på livet i allmänhet. Det har blivit till en slags rogivande ritual de senaste veckorna.

Häromdagen slogs jag av en tanke. Varför skriver jag? Egentligen? Vilka funktioner rymmer skrivandet i mitt liv idag? 

Fotograf: Malin Grönborg    

Jag skriver för att det är svårt

There’s a secret that real writers know that wannabe writers don’t, and the secret is this: It’s not the writing part that’s hard. What’s hard is sitting down to write. What keeps us from sitting down is Resistance. - Steven Pressfield, The War of Art

Vi utökar vår kompetens och växer som människor när vi gör saker som är svåra. Jag sköt upp min skrivstart i 15 år. Rädslan för att misslyckas och övertygelsen att det jag skriver inte duger gjorde att jag aldrig började. Jag vågade inte skriva, inte ens bara för mig själv. Jag tålde inte att titta på det. Allt jag skrev var så dåligt. Jag bär på samma rädsla även idag, men nu fungerar den i stället som en kompass. Jag ser det som ett tecken på att jag bryr mig om det jag gör.

Filosofi, meditation och skrivande har tillsammans lett till att min syn på livet har expanderat. Det låter kanske flummigt, men idag ser jag möjligheter där jag tidigare bara såg hinder. Jag tänker klarare, jag vågar göra saker som jag tidigare undvikt, jag är mer vaksam på mina känslor och mina tankar och jag känner ett lugn inom mig som tidigare inte fanns där. Bara att skriva en text som denna och publicera den öppet för andra. Hade varit omöjligt bara för något år sedan.

Jag skriver för att vara ett föredöme

A person is a fool to become a writer. His only compensation is absolute freedom. - Roald Dahl 

Jag vet inte om jag håller med om att detta är sant. Verkligheten är för komplex att kunna sammanfattas i vackra one-liners. Jag tror att skrivandet i sig självt har ett inre värde betydligt större än enbart frihet. 

En sak som jag kan se är att mitt beteende påverkar min omgivning. Inte bara hur de ser på mig, utan hur de ser på sig själva. När jag strävar, jobbar hårt för att röra mig mot ett mål ser min omgivning det och påverkas av det, förhoppningsvis till det bättre. 

Det tydligaste exemplet är mina barn. Om jag vill att det ska gå bra för mina barn i livet, hjälper det att jag visar ett gott föredöme. Ger dem ett exempel på vad ett gott sätt att leva på kan vara. Om jag visar för dem att skriva, läsa, träna och att hårt arbete lönar sig kommer de att lära sig det. 

Jag skriver för att bidra till samhället

Det finns författare vars skrivargärning har bidragit till samhället på omätbara sätt. Astrid Lindgren, J.R.R Tolkien, George Orwell, m.fl. Även om det är en avlägsen dröm, tänk att få sitta vid samma metaforiska bord som dessa hjältar. 

Men are haunted by the vastness of eternity. And so we ask ourselves: will our actions echo across the centuries? Will strangers hear our names long after we are gone and wonder who we were, how bravely we fought, how fiercely we loved? - Wolfgang Petersen, Troy

Det är endast genom att aktiva människor möter världen som vi fortsätter att ha ett välmående samhälle. Det kan tyckas orättvist, borde inte saker och ting vara bra utan att vi hela tiden måste anstränga oss? Kan saker och ting inte bara fungera? Tillsammans gör vi den lite bättre än vad den var innan. Jag funderar allt oftare på om det jag gör verkligen bidrar till att ta mig mot det liv jag vill leva och om det hjälper till att forma samhället till något bättre. 

  

Varför skriver jag detta?

Som avslutning vill jag knyta an till min inledande brasklapp. Det är en sak att tycka och tänka dessa saker men varför måste jag lägga upp dem på bloggen? För mig finns det två skäl.

Det första är för att jag vill att bloggen ska fungera som en tidskapsel för mitt författarskap. I framtiden kan jag titta tillbaka på det här inlägget och förfäras över min högfärdighet. Eller så kan jag titta tillbaka och tänka. Det var under den här perioden som min målsättning blev tydliggjord. Det var nu jag vågade visa de delar av mig själv som jag tidigare kanske låtit sippra fram men inte helt och tydligt tagit ansvar för. 

Det andra skälet är för att jag tror på att tydliggöra sina målsättningar. Att försöka leva som man lär. Jag tror att själva akten att kliva fram och ta ställning, hjälper till att forma ens tankar. Det förbereder en för den fortsatta färden framåt, genom de prövningar som kommer på vägen.

------- 

Det är de anledningar jag har idag för mitt skrivande. Varför skriver du, eller varför skriver du inte?

Tycker du att marknadsföring är en av de tråkigare sakerna som en författare tvingas beblanda sig med? Känner du att vad man än försöker så är utfallet mer eller mindre detsamma? Kanske är det så att du inte vet hur du ska paketera dig själv och dina verk för att synas?

Jag har nyligen läst boken Building a StoryBrand: Clarify Your Message So Customers Will Listen av bästsäljande författaren och marknadsföraren Donald Miller. Marknadsföringskonceptet som han använder sig av kallas för Story Branding och metoden som den använder sig utav är att ta de universellt lockande aspekterna som klassiska hjälteberättelser har och använda dessa till att skapa en marknadsföringsberättelse som tydliggör ditt budskap och ökar din försäljning.

Hjälteberättelser har varit en del av den mänskliga historien i tusentals år. Från Gilgamesh, Jesus och Buddha till Harry Potter och Luke Skywalker. Litteraturhistorikern Joseph Campell skrev 1949 den nu klassiska boken The Hero With a Thousand Faces. I den menar Campell att alla mytiska narrativ genom historien är varianter av en och samma storslagna berättelse, en monomyt. Berättelserna kan tyckas vara olika men de genomgår alla samma faser och har ett djup i sig som lockat till sig läsare genom alla tider.

Storybranding ger dig som författare en tydlig steg-för-steg-metod som klargör vad kunderna reagerar på och hur du som marknadsförare kan lyfta fram detta i det du säljer. Boken är inte skräddarsydd för just författare utan riktar sig till företag av alla slag. Men jag tycker trots det att den har ett övertag mot andra marknadsföringsstrategier. Som fantasyförfattare kan jag monomyten utan och innan. Genom att använda just den som utgångspunkt och som inramning för min marknadsföring blir det lättare för mig att komma ihåg vilka grunder jag bör tänka på och kanske ännu viktigare, det blir lite roligare att tänka marknadsföring med den här metoden.

Punkterna nedan är en kortfattad version av bokens centrala budskap. Utöver att tydliggöra de olika stegen i din story brand, ger boken även övningar som ämnar att underlätta identifikationsprocesserna för dig och den går även igenom olika tips för hur du kan inleda din marknadsföringskampanj.

Så hur gör man monomytens universella element till en brand story? Det hela börjar med en hjälte.

1. Kunden är hjälten. Det första steget är att förstå din roll i sagan. Du som författare är inte hjälten i din berättelse. Kunden är det. Det är allt för vanligt att nya författare försöker sälja sig själva till kunden. "Jag har den här bakgrunden eller det här intresset och det har gjort att jag kan skriva den här boken". Ännu mer vanligt är det att man i allt för stor utsträckning fokuserar på själva berättelsen och inte på vad berättelsen kommer att ge kunden (ja, det finns en skillnad här). Många författare säger att de inte har någon särskild målgrupp utan att alla är deras kund. Dessa är vanliga fel som författare gör när de ska försöka nå ut med sin bok. Innan du kan börja din marknadsföring måste du definiera vem din idealiska kund är och rikta budskapet till denne. Gå bortom bara demografi. Försök identifiera vad denne gillar, vad den läst tidigare, vad jobbar den med? Försök använda denna information till att rikta budskapet till och göra just honom eller henne till en hjälte. Bättre med en kraftfull kampanj till få än en urvattnad kampanj till många. 
2. Hjälten har ett problem. Din förmåga att lösa kundens problem är kroken i din brand story. Vad oroar dina kunder sig för? Vad är det som gör att de kanske inte köper din bok? Har kunden kanske haft svårt att hitta fantasyböcker med tillräckligt mycket magi, romantik eller action i dem? Marknadsför då din story som den som ger dem detta. Kanske har de haft svårt att koppla av på sistone och behöver en bra fantasyberättelse att läsa. Din bok tar dem på en resa som får dem att glömma tid och rum. Försök att identifiera och skapa en lista av problem som du tror att kunden kan ha när den försöker hitta rätt fantasybok att läsa och rikta ditt budskap för att lösa ett eller flera av dem. Om du har en tydlig problembild som känns äkta får du ett starkare driv i din brand story.
3. Hjälten träffar en guide. Varje hjälte behöver en guide. I Star Wars håller rebellerna på att förgöras, vår hjälte Luke Skywalker är fast på en ökenplanet. Men då får de tag på Obi Wan Kenobi som visar vägen framåt via kraften. Din roll i din story brand är att vara Obi Wan Kenobi. Du ska vara lösningen på dina kunders problem. Visa empati för deras problem och kompetens för att guida dem till lösningen. Men kom ihåg att inte kliva fram för mycket i din inledande marknadsföring, då riskerar du att bli hjälten istället för guiden. Bibehåll fokus på kundens problem.
4. Guiden ger hjälten en plan. Du har hittat hjälten, identifierat dennes problem och positionerat dig själv som guiden som kan lösa dem. Det finns hopp. Du har nu kommit längre än de flesta andra i din marknadsföring, men det är fortfarande för tidigt att be dem köpa din bok. Om Obi Wan hade sagt åt Luke att åka upp i rymden och döda kejsaren första gången de träffades så hade de inte gått. Hjälten är inte redo. Kunden litar inte helt på dig och din plan ännu. Du behöver först vägleda kunden framåt i processen, utan att pressa den att köpa något. Detta kan ta olika former beroende på vilken form av marknadsföring vi pratar om. Boken ger en rad olika exempel. Det kan vara att visa upp hur just din plan har hjälpt tidigare kunder med korta blurbs på framsidan av boken, som följs av en knapp som lyder, "Läs mer" längst ner på reklamannonsen. Vilket i sin tur guidar kunden vidare till mer information om dig och din bok på din hemsida. Det kan vara att be kunden att fortsätta hålla kontakt med dig genom att skriva upp sig på din maillista, i utbyte mot att få en gratis novellsamling och med ett löfte om att det är enkelt att avfölja listan när som helst. Planen ska vara något som inte kostar kunden något. De är redan dränkta i marknadsföringsbudskap från alla håll och kanter så det är otroligt viktigt att denna uppmaning är så enkel och tydlig som möjlig. Det får inte vara för stort steg, som "KÖP HÄR!" vilket riskerar att skrämma bort kunden i det här kritiska stadiet.
5. Guiden uppmanar till handling. Men planen är bara en plan. Hjälten måste själv till slut våga ta klivet in i det okända. Du har nu om du följt de första tre stegen och med din vägledande plan fostrat tillräckligt med förtroende för att be om ett köp. Det finns olika sätt att uppmana till köp men det viktiga är att göra det enkelt för kunden. En Köp här knapp ska synas tydligt på toppen av din hemsida, gärna i en annan färg, och även dyka upp då och då på andra ställen på din hemsida. Finns det för många andra knappar att tycka på blir inte uppmaningen tillräckligt tydlig. Hemsidan är extra viktig för det är ofta det första trevande kunder möter. De som inte redan bestämt sig, de som vill veta mer innan de gör ett köp.
6. Handlingen hjälper hjälten att undvika misslyckande. Ben ger Luke en tydlig plan att följa för att nå sina mål. Lita på kraften. Om han inte gör det kommer rebellerna förlora och galaxen hamna i det onda Imperiets händer. Ofta är hjälten dock först lite rädd, han vill inte ta risken. I likhet med detta kan det hjälpa, de extra tveksamma kunderna, att tydliggöra just hur din bok kan hjälpa dem att undvika att misslyckas. Om vi pratar hemsidor kan det kanske finnas en särskild sektion som tveksamma kunder kan gå till för att läsa ännu mer om din bok och om dig. Länkar till nyhetsartiklar, intervjuer eller blogginlägg som visar på din kompetens eller bokens styrkor. Kom dock ihåg att detta inte ska synas först och främst på din hemsida eller i din reklam.
7. Hjälten når fram till ett lyckligt slut. I likhet med att visa vad som kan hända om hjälten misslyckas måste visionen om vad som kan hända om han lyckas också vara tydlig. Vi vill vara lyckliga. Även om en del av oss är skeptiska till en del köp av böcker så finns det en del inom oss som vill tro. Kanske är det ändå den här boken som är den där jag har letat efter. Det är alltid viktigt att exempelvis ha en lockande framsida på boken. Om du ska lägga ut pengar på något i din marknadsföring borde en riktigt snygg framsida ligga långt upp på din prioriteringslista. Ett annat exempel som visar exempel på lyckliga slut kan åter igen vara din hemsida där du kan ha sektion som visar bilder på eller fler blurbs av nöjda kunder. Om det är en reklampost vi talar om kanske du kan ha en liten dekal som visar att du vunnit ett pris eller en större novelltävling. Många människor dras till ett lyckligt slut. Ge dem en sista liten mjuk knuff som leder dem till det.  

   

Så är detta något som man som författare kan ha användning av? Kommer det att leda till en ökad försäljning? Donald Miller säger självklart det. Jag är skeptisk kring vissa delar, framförallt punkt sex och sju. Jag ser inte tydligt framför mig hur stort värde dessa två punkter har för just författare, men boken riktar sig som sagt till alla typer av företag. Ofta känns det också som att de regler som gäller på den amerikanska marknaden många gånger inte stämmer överens med hur det fungerar på svenska. Flera av dessa råd är saker som jag tror att de flesta författare redan gör vilket kan göra boken överflödig för somliga. Men för min del känns det ändå betydligt bättre att ha ett tydligt koncept att gå efter. En riktning. En guide, som steg för steg delar upp marknadsföringens grund och leder mig framåt. Påminner mig om hur jag ska tänka i stället för att testa lite av allt möjligt och se vad som fungerar. Kanske kan den hjälpa dig med. Gå ut och bli hjälten som skapar det där fantastikundret.