JL Fantasy

Fantastiken under 2020-talet, Del 15 - Torbjörn Löwendahl0

19 november 2020

Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

Torbjörn Löwendahl

Min debutroman Stayin’ Alive utspelar sig under första veckan av en domedagspandemi. Den släpptes i november 2019, månader innan den verklig pandemi bröt ut. Profetiskt? Knappast. I min bokserie är pandemin ett verktyg för ett högre(?) mål och den nutida miljön vald för att få utrymme att inkludera aktuell samhällskritik och reflektioner utan ett större världsbygge.

Just hur världen och dess befolkning är utformad och interagerar är annars något som det läggs mycket tid på inom fantastiken. Att bygga något komplext ger dessvärre ofta en vilja att berätta om dessa detaljer istället för att låta något intressant utspela sig i miljön. Det är en utmaning att dra in läsaren i helt nya förutsättningar och kunna förstå subtiliteter som inte existerar i vår värld.

Visst kan det vara fascinerande med ett nyskapat språk för en bokvärlds udda raser, men det är lite för nördigt för att jag ska lockas. Trots en del extrema, och ibland konstruerade skillnader mellan den fiktiva världen och vår egen, är det likheterna som fascinerar. Vi förstår och upplever fenomen som människor och har svårt att tänka oss något annat.

Det är därför science fiction (på gott om ont) oftast är lik vår vardag fast med nya tekniska prylar. Avgörande händelserna i en karaktärs liv utspelats ofta på jorden eller kopplat till en anfader på jorden som berättat något som vi läsare kan referera till. Att skapa något helt nytt kräver mer av författaren och riskerar att inte beröra. Om fantastikdelen inte är tillräckligt markant kan man däremot undra varför den finns med över huvud taget.

En genre som innefattar såväl Harry Potters sagovärld som mer verklighetsnära berättelser som James A. Coreys Leviathan Awakes eller för all del Game of Thrones, blir svår att karaktärisera. Å ena sidan är fantastiken fylld av romantiserade medeltida miljöer och förenklade framtidsvisioner, å andra är den full av samhällskritiska berättelser och närmast profetiska (inte sällan dystopiska) förutsägelser.

Själv började jag med att skriva high fantasy för att sedan gå över till low fantasy för att slutligen debutera med en bokserie med få fantastikinslag 2019. Att välja en fantasifull what if ger mig större frihet till en fantastisk bakgrund och konsekvens. Ändå väljer jag att vara så trovärdig jag kan. Själv tycker jag att det trycks in vampyrer och andra knytt i berättelser där det inte tillför något. I Stayin’ Alive finns inte ens riktiga zombies.

Staying Alive

Att sträva efter trovärdighet är ingen motsättning med att vara fantastikförfattare, men marknaden belönar oss (ännu) inte för att vi väljer just den genren framför krim eller feelgood och mer förenar fängslande berättelser än vad genrerna skiljer dem åt. Att välja fantastik är därför ofta ett val drivet av passion.

Jag ser svårigheten för svensk fantastik att slå igenom internationellt som förståeligt med tanke på att vi skriver på ett litet språk. Vi kan inte förvänta oss att just fantastik ska slå igenom internationellt som visst typ av krimlitteratur har gjort. Det handlar om att försöka hävda sig med kvalitet i hård konkurrens. Vi behöver vara trendkänsliga och ha tur.

Del två (Perfect Day) i min trilogi kommer våren 2021 och ligger första delen trogen på gränsen för vad som definierar fantastiken. Jag låter den vila innan sista putsen och skriver under tiden en spänningsroman utan fantastikinslag. Detta handlar nog mer om att skriva direkt till min sambo än en marknadsanpassning.

Kanske blir det en ren fantasyroman nästa gång.

  

-----------------------

Vill ni veta mer om Torbjörn Löwendahl och hans verk kan ni gå in på Lionvalley Publishing.


Fantastiken under 2020-talet, Del 14 - Sten Rosendahl0

24 oktober 2020

Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

Sten Rosendahl

 

Tankar om samtid och framtid med fantastiken

Eftersom jag skriver detta efter en lång rad svenska fantastikspanare har jag noga fått läsa om alla tidigare spaningar innan jag kunde formulera min egen. Det gjorde jag med glädje eftersom jag sätter dem alla högt och jag inspireras av vad de skriver, men det gör också att min skärva av spåkulan kändes lite mindre efteråt. Förhoppningsvis kan jag ändå både reflektera över och syntetisera något eget utöver det som redan sagts.

Så låt oss börja med elefanten. Min virus-oro i våras gjorde att mitt skrivande inte bara stannade av helt utan kändes meningslöst. Objektivt sett hade jag mer tid när jag jobbade hemifrån och var permitterad på deltid, men jag hade ingen bokmässa och fysisk release att se fram emot. Kanske skulle jag istället bli sjuk och inte ens hinna skriva färdigt min trilogi? Att dödstäda kändes plötsligt viktigare. Och vad händer om samhället inte kan gå tillbaka till normalläge, eller det blir så att vi då delas upp i de som kan återgå och de som inte kan det?

Brave new world - five caste system

Aldous Huxleys roman Du sköna nya värld är en framtidsvision där personer delas upp genetiskt. Bild från theatrecloud.com

  

Spelar det någon roll att jag skriver dystopi och inte vill både leva i en och fantisera om en annan samtidigt? Kanske för mig personligen, men jag tror inte mina läsare blir färre av det: klassikern Pesten har varit en av de mer utlånade böckerna under våren. Det finns i den romanen många paralleller till idag vad gäller pandemins händelseförlopp, men det viktigaste är nog att lära sig av hur människors attityd till det som händer påverkar upplevelsen av det okända och fruktade. Det finns också i nutiden rätt många saker att ta fasta på i allas vårt skrivande, som hur konspirationsteorier frodas och hur människor söker sig till enkla retoriska sammanhang.

Så här halvvägs in i pandemin har väl den omedelbara oron lagt sig och tankarna istället skiftat till att hitta nya digitala sätt att mötas. Det känns som om detta har kommit för att stanna och bli en del av det ”nya normala” även efter en pandemi. Om det görs på rätt sätt så kan du nog få många fler läsare än förut, men det jag sett hittills känns rätt så enkelriktat. Jag tycker att det behövs innovativare sätt att möta läsare. Däremot berikar digitala bokcirklar och skrivcirklar min tillvaro, mer än förut dessutom eftersom geografin inte begränsar nu.

Har mitt skrivande ändrats av pandemin då? Jag tror faktiskt det. När jag skickade in ett bidrag till SmåLits novelltävling med Corona-tema så kändes det annorlunda på flera sätt, men framförallt mer relevant för att citera Patrik Centerwall. Upplevelsen att skriva om något närliggande och som jag visste att läsare skulle kunna relatera till gjorde att språket blev mer direkt och nära läsaren. Kanske finns där något att ta lärdom av för den svenska fantastiken i stort? Att inte glömma bort att ibland tona ner det storvulna, att lägga sig lite närmare läsarnas verklighet och bara lyfta lite därifrån. Diskbänken kan vara en användbar stomme ibland.

Men vårt stora mått av fantasi och vår vana att extrapolera och förflytta händelseförlopp till andra tider, världar och varelser gör oss också till alldeles utmärkta ambassadörer för att diskutera företeelser som dyker upp idag och som är svåra att reflektera över med nutidens glasögon. Som läsare av fantastik har vi också så många gånger förut stött på idéer och frågor i litteraturen som andra författare och samhällsdebattörer oftast inte har gjort. Där har vi ett försprång i till exempel framtidsfrågor som AI. Faktum är att framtidsforskning i litterär form är ett yrke som redan idag är verklighet för fantastikförfattare i andra länder. Vi behövs i fler sammanhang.

Hade jag själv dessa stora ambitioner för min egen utgivning? Nä, jag tyckte det var kul att skriva historier och bli publicerad. När embryot till min romanserie började som en novell hos Catahya så härmade jag verk jag själv hade läst som ung, först senare fick den eget liv som samhällskritik. Som nybörjare famlade jag mig fram över branschens minerade mark, full av svålhål, med resultatet att pappersbok, e-bok och ljudbok tillsammans inte nått så mycket längre än debutanternas oväntat orubbliga 800 ex. Först nu, mer än halvvägs in i min serie, nagelfar jag sf-klassikerna igen och ser vilka djärva litterära experiment de också är. Ödmjukheten infinner sig.

Hur är det med fantastikens lockelse för svenska läsare då? Vi är med rätta stolta över att nördarna, och våra skolbibliotekarier, har lärt sig att hitta till Fantastikgränden på Bokmässan. Fast utan SF-bokhandeln i mitten samt serie- och spelförlagen runtomkring hade nog antalet besökare varit åtskilligt färre. SFbok är en ”mixed blessing” tycker jag: som läsare är de den självklara samlingspunkten och stödköpen har varit många just nu, samtidigt är de nålsögat för indieförfattare inom fantastiken eftersom de säljer så lite på svenska och speciellt av svenska författare. Jag blev därför inte direkt förvånad över att några av deras anställda inte ens känner till begreppet fantastik, fast det innefattar precis allt de säljer. En tätare allians med ”vår” bokhandel vore guld.

Hur ska det gå med den svenska fantastikens framgång utanför nördarnas kretsar då, för det är väl det vi vill? Att kunna försörja sig på skrivandet? Det är faktiskt fler än man tror som gör det i Sverige, fast oftast deckare, feelgood eller romance. För vissa blir tre storsäljare, ett par feta bokkontrakt utomlands eller etta på Storytel i ett par länder något som räcker långt. Eller bli accepterad av eliten, att bli utgiven på ett etablerat förlag och bli recenserad i dagspressen? Eller bara att få ha sin bok stående i bokhyllan på Akademibokhandeln, och då inte längst ned i fothöjd på hyllan bakom skurhinken längst bak i butiken, utan i en hylla bland alla andra böcker?

Ja, jag tror att fantastiken kan hamna där på en massa olika sätt, men kanske inte som en grupp eller under samma genre-etikett. Någon kanske skriver science fiction-manus till Storytel Originals som lockar unga vuxna och de som konsumerar samma genrer på bio. Någon annan skriver thrillers likt en svensk Dan Brown fast med ett fåtal mildare fantastikinslag och svenska företeelser för att locka den stora vuxna publiken. Barn- och ungdomshyllorna är de som redan idag har svenska fantastikförfattare och de kommer bli fler och bredare i båda läsåldrar och undergenrer tror jag. De mer litterära författarna kommer att lyckas genom att som brukligt klassificera om sina verk som ”romaner” och inte låtsas om sitt nördiga ursprung, med några få undantag såklart. Vad dessa som lyckas har gemensamt, kan man i alla fall hoppas, är hög kvalitet, litterärt och genremässigt.

En stötesten för scenariot ovan är den stelbenta förlagsbranschen. De större förlagen tar färre och färre risker med nya genrer och nya författare än någonsin tidigare, samtidigt som ett etablerat förlag faktiskt inte längre är en garanti för att en bok har ett högt litterärt värde eller är ett noggrant hantverk längre. Det skrivs snabbt, läses snabbt och recensionerna blir ytligare med. Kortsiktiga vinstkrav och snabbproducerade böcker står för en stor del av det. Samtidigt är det nu också mycket svårare att synas för mindre förlag på grund av den stora mängden böcker som ges ut per år. De författare som vill fram måste anpassa sig till de stora förlagens krav.

Alternativet är att runda de etablerade förlagen fullständigt och, som Tina Back skriver, istället sälja direkt till köparna via t ex Amazon, eller starta en crowdfunding-kampanj och ta upp bokningar av sina fans. Det är på detta område som vi författare har det svårt att få ihop allt. Vi kanske inte vill eller har tid att engagera oss i att lära oss marknadsföring med Kickstarter eller vlogga på Youtube. Samarbeten gör detta lättare, och det är vi ju redan bra på. Inkludera istället för att konkurrera.  Framtiden blir lättare om vi svävar in i den tillsammans.

Värmevåg
Värmevåg är titeln på Stens kommande bok. Omslag: Mia Fallby

  

Ett stort tack till Josef för möjligheten att reflektera över det som av någon anledning känns så viktigt att vi vill dela med oss av det. Låt oss hoppas på en ny och skönare värld för den svenska fantastiken framöver.

 --------------------------

Sten Rosendahl är aktuell i vinter med den nya klimatdystopiska romanen Värmevåg, uppföljaren till debuten Algblomning som kom hösten 2017. Serien utspelar sig i ett starkt klassindelat Stockholm där de överlevande i den underjordiska delen av staden lever utan hopp och flykten från framtiden enbart är en teknologisk dröm.

Vill ni veta mer kan ni gå in på Förlag Futurs hemsida.  


Emanuel Forsell - Författarintervju0

08 oktober 2020

Emanuel är en ny frisk fläkt på den svenska fantastikscenen och han hoppas kunna röra till det hela med lite blod, incest och grym mörk död. Sverige har fått sin första grimdarkförfattare.

Emanuel Forsell

Välkommen Emanuel. Du är aktuell med något som jag tror att många har längtat efter, en svensk grimdark-serie, där första boken heter De Frostfödda och kommer ut nu i början av oktober. Du har slitit med den här romanen i sju år. Berätta lite om hur du har upplevt skrivprocessen?

Jag kan konstatera att skrivande tar tid, och är ett hantverk som kräver erfarenhet. När jag började min skrivprocess var min självbild, för att uttrycka det blygsamt, god. När jag var någonstans i mitten av manuset var den raka motsatsen.

Skrivande är svårt, och kräver disciplin. Jag har provat flera olika angreppsätt, olika typer av planering och sätt att strukturera skrivandet. Min slutsats är att det som funkar för mig är att helt enkelt skriva färdigt. Strunta i eventuella logiska luckor och avvikande kapitel.

Skriv klart; läs igenom; redigera hårt.

Och framför allt; INGA MAGISYSTEM. (skrivs alltid i versaler)

  

Inga magisystem, det är som att svära i kyrkan på den här bloggen. Men jag låter den provokationen glida förbi. Du skriver grimdark och försöker tjäna pengar som författare men tidigare har du spenderat din fritid med att tävla i triathlon. Har du alltid älskat självplågeri?

Så länge man har ett stoppord, tänker jag…

Men ja, visst. Har man inte upplevt den avslutande delen av en Ironman så har man missat något. Kroppsdelar som domnar bort, en smärtnivå som fått Theon Greyjoy att rygga tillbaka och framför allt; minst fem sorters kroppsvätskor utspridda över den kroppskondom i polyester som är din klädsel.

Vem behöver läsa grimdark när man kan leva det?

  

Du arbetar arbetar inom Kungsbacka kommun och är ansvarig för bland annat parkeringsfrågor... Är det därför du skriver grimdark?

Nej, Josef, det är inte därför. Jag tror att mitt grimdark-intresse föddes någonstans i slutet av gymnasietiden, så vill man göra kopplingen till Elteknik, matematik C och ett villaområde i Kungsbacka så går det säkert. Jag tror dock att den kopplingen skulle vara väldigt långsökt.

Mitt skrivande började med en tanke; ’kan jag också göra det här?’

Det visade sig att ja, det kunde jag. Upplevelsemässigt så har det varit rejält ångestladdat. Att skriva är sällan roligt i sig, men det är roligt att uppnå saker. Delmål i skrivandet och delmål i utgivningsprocessen. Det jobbiga med att vara författare är, som så ofta sägs, att man måste skriva så mycket.

  

Grimdarkgenren är känd för att försöka beskriva världen lite mer som den faktiskt fungerar. Inte lika skinande, tillrättalagd och ödesbestämd som vanlig fantasy. Jag har läst att du anser att det produceras ganska mycket svensk fantasy som enligt dig är rätt inåtriktad. Böcker som bara kan upplevas som intressant av redan inbitna fantasyfans. Jag tyckte detta var en intressant spaning och jag anar en koppling här, kan du utveckla vad du menar med det?

Vi är jätteduktiga på att konstruera, men inte alls lika duktiga på att underhålla. Man förväxlar ofta sin egen passion och sina egna intressen med litterär kvalitet. Förstå mig rätt; det görs med goda avsikter och med ett stort hjärta, men man glömmer vad syftet med en bok är. Det leder till världsbyggen som är så nördiga och inåtriktade att det blir omöjligt för den breda massan att ta till sig. Vi behöver mer känslor, bättre dramaturgi och större fokus på underhållningsaspekten.

Det som attraherar mig med genren är trovärdigheten. Även om delar av en bra berättelse självklart behöver överdrivas och karikatyriseras i underhållningssyfte så handlar grimdark om det imperfekta. Människor är inte felfria hjältar med blanka rustningar, utan besitter fel och brister precis som i verkligheten. Man gör misstag, sviker vänner och misslyckas med uppgifter man trodde sig bemästra. Det skapar, om man spelar sina kort rätt, en relation mellan karaktärerna och läsaren som jag verkligen uppskattar.

De Frostfödda

"En tumregel för en fantasyroman är att den ska innehålla en eller två riktigt olustiga sexscener för att vara bra." - Emanuel Forsell, Kungsbacka-posten 2020

För dem som inte vet vad De Frostfödda handlar om, hur skulle du beskriva boken och serien?

Jag har gestaltat Odens väg till makten, men väldigt fritt tolkat. Det är en värld där människorna är trasiga, husen mögelprickiga och bakhållen duggar tätt. Glimten i ögat och dolken i ryggen, som man brukar säga.

  

Vilken är din svenska motsvarighet? Finns det någon?

Uppriktigt talat så är det tveksamt. Någon har sagt Erik Granström, men det är milsvid skillnad i prosa och hur vi porträtterar scener och händelser. Marcus Olausson sade någon annan, men det är också en helt annan typ av text. Jag tror inte den här typen av boken har skrivits med svenska som originalspråk, faktiskt.

  

Jag har förstått att du är mer av en (för att använda George R.R. Martins terminologi) trädgårdsmästare än en arkitekt. Du har en plan för ditt skrivande men du låter även din text växa och leda dig fram under skrivprocessen. Jag har hört att du har försökt bägge dessa författarstilar under din skrivprocess. Kan du berätta vilka förtjänster du anser att trädgårdsmästarstilen hade för dig? 

Den största förtjänsten är att jag blev färdig.

Jag tror att det finns en övertro till minutiös planering inom svenska fantasykretsar, och det kan kopplas till den kritiken jag framförde tidigare gällande underhållningsvärdet. Man sätter en sådan tillit och tilltro till världsbygget, och man tror att ackuratessen med vilken denna framställs i boken är det som avgör kvaliteten på boken. Så är det absolut inte.

Att strukturera och planera in i detalj fungerar säkert för vissa, men för många blir det en tvångströja. Skönlitterära böcker ska underhålla, de ska inte förmedla fakta. Det är viktigt att komma ihåg.

  

När jag har läst klart De Frostfödda, vad borde jag läsa då om du får bestämma?

Då borde du köpa ett exemplar av De Frostfödda till och läsa den igen. När du är färdig med det så skulle jag rekommendera Nick Perumovs serie Diamantsvärdet & Träsvärdet.

  

Tack för din tid Emanuel, lycka till med lanseringen av De Frostfödda.

Tack själv!

---------------

Mer information om Emanuel kan ni hitta på hans författarsida på Facebook eller på förlagets hemsida, Darkness Publishing, och hans böcker kan ni köpa via Adlibris

  


Septembertankar - Att se tillbaka0

27 september 2020

Här kommer en uppdatering om vad som händer i mitt liv och hur det går med skrivandet.

Att se tillbaka

Det har snart gått ett halvår sedan Albin föddes. Jag har tagit tjänstledigt för att studera utbildningsledning och religionspsykologi på distans samtidigt som jag får chans att hjälpa till här hemma. Det är väldigt roligt att se hur Albin utvecklas varje dag, hur mer och mer personlighet kryper fram och hur snälla Folke och Elis är med honom. Albin är en charmig kille som gillar Babblarna och att tugga på sin haklapp. Han skrattar ofta, särskilt när han ser sig själv i spegeln, precis som pappa. Om han får bestämma sitter han helst uppspänd på mammas eller pappas bröst i bärselen så att han kan vara med i allt som händer.

Under inledningen av året drog jag ner på tempot här på bloggen. Jag skrev om detta i ett tidigare inlägg och hoppades då på att jag kanske skulle få mer tid till skrivandet igen när corona lugnat ner sig, när alla husrenoveringar var klara och när vi fått ordning på sovrutiner och dylikt för Albin. Nu har coronaeffekterna avtagit och det har gått två månader sedan vi blev klara med de sista inledande renoveringarna på huset, men tyvärr har det har inte inneburit mer skrivtid för min del.

One year later

Alla tre barnen kommer över till oss någon gång under natten. Ett tag sov vi alla fem i en säng men det blev snabbt ohållbart. Albin sov väldigt bra under de första veckorna men har börjat vakna allt oftare på sistone. Har vi tur går det smidigt, han äter lite eller får tillbaka en tappad napp och somnar om. Har vi otur får vi kliva upp och gå omkring med honom nån timme innan han somnar om. Det är inte ovanligt att han vaknar 10-12 gånger per natt.

Varför gnäller jag om det här nu? Det är ju så det är att få barn. Det här borde jag väl ha tänkt på innan?

Det borde jag ha gjort. Problemet för mig var att jag trodde att jag hade koll på allt. Jag har ju redan två barn. Att få ett barn till är väl inga större problem... Jag kan säkert fortsätta med mina rutiner precis som jag gjorde innan. Jag borde vara betydligt mer avslappnad och rutinerad nu än vad jag var när jag fick barn för första gången. Det är väl bara att göra likadant som vi gjorde med Folke och Elis så kommer allt att ordna till sig, eller hur? Till viss del ja. Men det är svårt att falla tillbaka på rutin och tänka sig att det ska lösa allt när man inte får sova.

Kids wake up

Det är intressant att notera hur mycket sömnbrist påverkar en. Hur långsamt man reagerar. Hur kort ens temperament och tålamod kan bli. Hur långsam man blir på att ta initiativ. Det är som att gå runt i en konstant dimma som suger ur energi ur en. 

Jag såg nyligen en video om hur man kan stoppa negativa beteenden i sig själv. Läkaren sade bland annat att det är bättre att vara vaken hela natten och inte sova alls än att försöka sova men att bli störd i sin sömn. Kroppen tar mer skada av störd sömn än av ingen sömn alls.

Under de två första månaderna försökte jag kämpa på och kliva upp tidigt i alla fall för att skriva men efter ett tag blev detta ohållbart. Jag har därför pausat allt mitt morgonskrivande tills vidare och skrivit till min lektör och sagt att jag inte kommer att kunna skicka in några fler kapitel till henne under det här året.

Förhoppningsvis kommer den här fasen snart vara över så att vi kan sova mer regelbundet. Men det kommer inte vara helt tyst här på bloggen ändå. Det kommer snart en författarintervju och sedan några till inlägg i Fantastiken under 2020-talet serien. Jag hoppas även kunna avrunda december med ett eller två inlägg som sammanfattar mina insikter under året.

Mina barn, även om de ofta kan vara jobbiga, är de som skänker mig mest glädje här i livet. Jag är glad att jag får chansen att ta hand om och guida de här tre herrarnas liv. Att ge upp skrivandet i några månader eller något år är en uppoffring som kan kännas stor i stunden men när jag längre fram kommer att se tillbaka på den här tiden, är jag övertygad om att jag inte kommer att ångra mitt beslut.

Bära sitt barn


Fantastiken under 2020-talet, Del 13 - Eva Holmquist0

23 september 2020

Under året kommer en rad författare att skriva artiklar på temat Fantastiken under 2020-talet. De har möjlighet att spana efter trender, lämna önskemål, belysa det lilla eller det stora, spinna vidare på och diskutera tidigare författares texter eller överraska i största allmänhet.

Eva Holmquist

Det har varit ett udda år som flera av mina författarkollegor kommenterat. Pandemin kom som en blixt från klar himmel och det trots att forskare varnat för risken av en pandemi under lång tid. För mig personligen var det några månader då jag inte fick något gjort utan befann mig i ett chocktillstånd. Som tur var gick det över så jag kunde slutföra Kimya… ;-)

Pandemin är intressant ur ett annat perspektiv också. Det var en oförutsedd händelse som påverkade våra liv i grunden. Oförutsedd, fundera ett tag på det ordet … Enligt wiktionary definieras oförutsedd ”som man inte trodde skulle vara fallet eller inträffa, och som man inte räknat med eller planerat inför”. Ändå konstaterade jag nyss att forskare varnat för risken för pandemier under lång tid. Varför blev då coronan en oförutsedd händelse? Vi borde ha varit förberedda och vi hade kunnat planera för den. Men det var vi inte och det hade vi inte gjort. 

Vad har då detta med fantastiken under 2020-talet? På jobbet diskuterar vi mycket kring hur vi kan bli bättre på att förutse och hantera oväntade händelser. En av de faktorer som försvårar är att vi förutser framtiden baserat på kunskap om nuet. Därför tar vi inte heller fasta på information om vad som kan hända. Det är här som jag ser att fantastiken har en oerhört viktig roll att spela. Förändringar i världen sker hastigare och hastigare. Vi som människor måste kunna hantera den osäkra situation som det innebär, vilket innebär att vi behöver öka vår beredskap för olika scenarier. Fantastiken kan användas för det genom att visa vad som kan hända i världen och vilka konsekvenser det får, men också förbereda oss för de etiska dilemman som garanterat kommer. Det här gäller oavsett om det är en fantasy- eller science fiction värld som är berättelsens fond.

Kimya

Min förhoppning är att under 2020-talet när behovet av att resonera kring olika framtidsscenarier ökar så kommer fler hitta till fantastiken. Våra böcker kan då användas som ett stöd i de diskussioner som behöver föras, som underhållning och ett sätt att undermedvetet bearbeta osäkerheten i världen. Eftersom fantasy, science fiction och skräck är genrer som handlar om samtiden så tror jag också att fler författare kommer att behandla de utmaningar och etiska dilemman vi står inför. Det kommer att göra att utbudet ökar, men också bredden av olika typer av berättelser. En spännande framtid med andra ord … 

 --------------------------

Eva Holmquist är aktuell med urban fantasy romanen Kimya. Vill ni veta mer kan ni gå in på förlaget Ordspiras hemsida.